I mitten av 1990-talet genomfördes en stor reform av det svenska gymnasiesystemet som syftade till social utjämning under parollen ”en skola för alla”. I den nya enhetliga gymnasieskolan förlängdes praktiska utbildningar från två till tre år. En direkt konsekvens blev att även studenter på praktiska utbildningar fick en betydligt mer omfattande (100 timmar) träning i samhällskunskap, en typ av utbildning som tidigare endast förekommit i mycket blygsam omfattning.
En central målsättningen med reformen var att försöka minska den stora klyftan i politiskt förtroende, deltagande och kunskaper som konstaterats mellan studenter på praktiska och teoretiska gymnasielinjer. Även konventionell visdom från pedagoger och skolforskare säger att en så omfattande ökning av så kallad civic education bör leda till mätbara effekter, framför allt genom ett ordentligt lyft i kunskap och deltagande bland studenter på yrkesinriktade utbildningar.
Men etablerade föreställningar skall som bekant utsättas för hårda prov — det är samhällsvetenskapens primära uppgift. Mikael Persson och jag har genomfört en mycket omfattande undersökning om huruvida detta gap minskade som en effekt av gymnasiereformen. Svaret är ett rungande nej. Inte på någon punkt har reformen lyckats med sitt mål. Kunskaps-, deltagande- och förtroendegapet mellan studenter på yrkesinriktade och teoretiska gymnasieutbildningar kvarstår helt oförändrat.
Hur vi gjorde? Läs vårt arbetspapper här. En kortare variant ligger just nu för anonym kollegial bedömning vid en internationell tidskrift.
/Henrik Oscarsson
Henrik Ekengren Oscarsson 
Intressant med er undersökning. Om man nu inte vill/kan/orkar läsa hela rapporten som du har lagt ut, så vore det bra att få läsa er sammanfattning.Ert resultat är något förväntat, för såvitt jag kommer ihåg (eller har jag fel?) fanns väl en del kritik mot reformen redan då den skulle sjösättas.Intressant vore också om du något kan utveckla vilka slutsatser ni drar förutom att reformen har misslyckats.
GillaGilla
Håller med input. Ett mycket förväntat resultat med tanke på elevers intressen, ambitioner , kön och social bakgrund på teoretiska och yrkesinriktade program. Om ni kunde kolla flickors politiska kompetens på barn-och fritidsoprogrammet (90% flickor) så skulle ni nog vara mer modesta i era slutsatser.Ville
GillaGilla