Nätmätningar gynnar V, MP och SD

Jag har börjat analysera nätmätningar för att kunna lära mig mer om varför de ger så olika resultat. Den största återkommande renodlade nätundersökningen av partisympatier i Sverige (så långt) kommer från United Minds och publiceras i Aftonbladet.

Figurerna nedan visar hur United Minds mätningar (diamantsymboler) avviker från min poll of polls (heldragen linje). Min poll of polls bygger som bekant på alla mätningar från Demoskop, Sifo, SCB, Novus och Synovate).

Det framgår tydligt att Socialdemokraterna systematiskt får lägre skattningar i United Minds nätmätningar än i de andra institutens telefonmätningar. På motsvarande sätt erhåller Sverigedemokraterna systematiskt klart högre skattningar i nätmätningar än i telefonundersökningar.
Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet tenderar att ha högre skattningar i nätmätningar än i telefonundersökningar. Det tycks finnas ett intressant samband mellan åldersprofilen på partiernas väljarkårer och hur väl de lyckas i nätmätningarna: partier med en ung profil lyckas bättre på nätet än i telefon och partier med en äldre profil lyckas bättre på telefon än på nät.

5 kommentarer på “Nätmätningar gynnar V, MP och SD

  1. En liten tanke:Självklart är det nog som du säger med att \”yngre partier\” går bättre på nätet men kan det inte vara en faktor att man kanske \”vågar\” rösta på mer extrema partier som vänstern och sd när man inte behöver säga det direkt till en annan person? Det kanske kan kännas ännu mer anonymt med nätundersökningar. Om inte medvetet så undermedvetet?

    Gilla

  2. @Tobias: I en webbenkät presenteras alla alternativ framför dig på skärmen. Den påminnelsen om vilka alternativ som finns räcker kanske för att gynna framför allt små partier som inte märks lika mycket som stora partier.Precis som du säger är det välkänt att respondenter svarar annorlunda om de är anonyma (nät/postenkäter) än när de besvarar frågor från en intervjuare (telefon/besök). Skillnaderna uppstår framför allt när man frågar om saker som är känsliga, som t ex om åsikter om homoadoptioner eller om inställning till invandring och flyktingar. I fallet SD går fenomenet under namnet \”skämmighetseffekten\”, att det finns en social kostnad för att medge att man sympatiserar med SD.

    Gilla

  3. Så hur ska vi nå till nästa steg då? Dvs att ta fram en metod för att \”vikta ihop\” undersökningar med olika metoder för att att nå så nära populationsfördelningen som möjligt? vad finns gjort där?

    Gilla

  4. Jag tror att man ska försöka hålla isär mätinstrumentet \”nätet\” och de ev effekter som kommer av att frågor ofta ställs (och svarsalternativ presenteras) på ett annat sätt än när man telefonundersökningar och den eventuella snedvridning urvalet (eller panelen) som används för undersökningen. Att prata om nätmätningar i generella termer är att göra det lite för enkelt. Det vi ser handlar troligen om både urvalseffekter och effekter av att man presenterar mindre partier bland svarsalternativen. Kvoturval från självrekryterade paneler bör inte jämföras med slumpmässigt rekryterade paneler baserade på sannolikhetsurval.

    Gilla

  5. @Johan: Vi skall inte under några omständigheter blanda in undersökningar som använder icke sannolikhetsurval i beräkningarna. @Nicklas: Sant. Kvoturval från (i huvudsak) självrekryterade paneler är inte ett sannolikhetsurval. Det är huvudskälet till varför nätmätningarna inte med i min poll of polls.

    Gilla

Lämna en kommentar