Det här inlägget är samförfattat med Dennis Andersson.
Alla dessa val är namnet på den forskarantologi #64 från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som släpps idag. I boken genomför Dennis Andersson och jag en analys av hur göteborgarna röstade i den folkomröstning om trängselskatt som genomfördes samtidigt med de allmänna valen i september 2014. Femtiosex komma nio procent av göteborgarna röstade nej till att ”trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014”.
Stora regionala skillnader i röstning
Vi konstaterar till en början att det var stora skillnader i röstning mellan olika delar av Göteborg. Medan en majoritet av göteborgarna i centrum röstade ja röstade göteborgarna i de övriga tre valkretsar nej till trängselskatt. De officiella valresultaten visar att de distrikt som ställde sig mest positiva till trängselskatt alla låg i innerstaden. I valdistrikten Centrum Olofshöjd och Centrum Mossen röstade tre av fyra göteborgare för att fortsätta trängselskatten (76 respektive 73 procent). I valdistriktet Trädgårdsgärdet i Angered och i Backa Röd på Norra Hisingen var det bara 9 procent som röstade ja till trängselskatten (se kartan nedan).
Starkt mobiliserande fråga
Frågan om trängselskatt mobiliserade människor till valurnorna. I valdistrikt som normalt sett inte brukar uppvisa särskilt starka valdeltagandesiffror var det annorlunda för trängselomröstningen. I de valdistrikt som uppvisar störst avvikelse mellan valdeltagandet i kommunfullmäktigevalet och trängselskattomröstningen är två av de starkaste NEJ-distrikten på norra Hisingen (där valdeltagandet faktiskt var högre i folkomröstningen än i kommunvalet) och i distrikten i Göteborgs skärgård där valdeltagandet var upp till tio procentenheter lägre i omröstningen än i kommunvalet. Folkomröstningen om trängselskatt mobiliserade Nej-röstande väljare till valurnorna i områden som normalt har ett svagare valdeltagande.
Både vänster-högeruppfattningar och gröna miljöattityder hade stor betydelse för göteborgarnas röstning i trängselskatteomröstningen. Bland personer som har hjärtat klart till vänster röstade 73 procent ja till trängselskatt medan motsvarande andel bland personer med hjärtat klart till höger var 31 procent. Den fjärdedel av respondenterna med minst gröna attityder var överlag starka motståndare till trängselskatten: 76 procent röstade nej i folkomröstningen. Ju grönare attityder desto större entusiasm för JA-sidan. I den grönaste gruppen göteborgare röstade sju av tio ja till trängselskatt. Ställer man vänster-höger mot grön ideologi framstår det senare som tyngre vägande för åsiktsbildningen inför folkomröstningen om trängselskatt.
Det var bara 56 procent av göteborgarna som tog ledning av sina favoritpartier när de tog ställning i omröstningen. Det är en mycket låg andel om vi jämför med hur det brukar se ut i exempelvis nationella folkomröstningar där väljarna har tenderat att i större utsträckning ta ledning av sina partiers ställningstaganden. Bland Moderaternas och Kristdemokraternas väljare röstade endast 32 respektive 30 procent på det egna partiets officiella JA-linje. Det enda parti som enligt undersökningen hade alla sina egna väljare med sig var Vägvalet (100 procent av deras väljare röstade NEJ).
I mer fördjupade analyser kan vi överraskande nog inte hitta några oberoende effekter av att själv köra bil på inställningen till trängselskatt. Allt annat lika med hänsyn taget framför allt till ideologi och de viktigaste demografiska variablerna röstade frekventa bilanvändare likadant som göteborgare som aldrig kör bil. Istället är det en annan faktor som visar sig vara helt avgörande för väljares inställning: graden av förtroende för de lokala kommunpolitikerna. Göteborgare med hög tilltro till sina kommunpolitiker var mer benägna att rösta ja i folkomröstningen om trängselskatt än de med låg tilltro. De predicerade sannolikheten JA-röster bland de med mycket lågt förtroende var bara 38 procent. Motsvarande andel bland personer med mycket högt förtroende var hela 69 procent.
Henrik Ekengren Oscarsson 
Intressant analys. Dock vill jag påpeka att byggnationen av Västlänken ännu inte är påbörjad. Det beräknas ske tidigast år 2018, om projektet inte blir stoppat i Mark- och miljödomstolen, en process som påbörjas nästa år.
GillaGilla
Håller med Per ovan; intressant analys men tråkigt med faktafelet.
GillaGilla
Professor Oscarsson kan läsa på lite här:http://stoppavastlanken.nu/2015/09/27/ar-det-for-sent-att-stoppa-vastlanken/
GillaGilla
Det kunde vara intressant med en analys när det gäller högutbildade och tjänstemän om dom är positiva på grund av bättre ekonomi och tjänstebilar.
GillaGilla