Ett nytt samhällskontrakt: Den nya konstitutionella kosmopolitiska nationalismen

Nationen är tillbaka med full kraft i den svenska samhällsdebatten, skriver statsvetaren Andreas Heinö Johansson i GP idag under rubriken ”Sverige behöver omvandlas till invandrarland”. Heinö Johanssons text är ännu en illustration av det stora behovet av en ny nationell samling kring Sverige som projekt. Vilsenhet och villrådighet om vad själva idén med Sverige egentligen är kännetecknar vår tid. Denna obalans söker nu en ny jämvikt. En ny tydlighet. 

Jag har länge varit övertygad om att vi behöver backa tillbaka och diskutera själva grundvalarna för vårt samhälle. Back to basics. Vi har ett samhälle ihop! Våra grundlagar ger viktig vägledning i detta återvändande. Grundlagarna berättar om samhällskontraktet mellan alla människor som finns i Sverige. Grundlagarna har en högre valör än annan lagstiftning eftersom de inte kan ändras lika lätt som andra lagar. I de senaste förändringarna har språket moderniserats och grundlagen fått mer normerande inslag. Det betyder att texterna innehåller svar på frågor om vilka grundläggande värden som ligger till grund för Sverige. Texterna kodifierar svenska värderingar och visar tydligare vad själva syftet med Sverige är. 

Ett fungerande välfärdssamhälle kräver att det finns en grundläggande samhörighet mellan människor. Annars är det svårt att upprätthålla ett brett stöd för skattefinansierad välfärd, inkomstbortfallsprinciper, universella socialförsäkringar och transfereringar mellan de som har och de som inte har. För att alla skall känna samhörighet och uppleva att de behövs i det svenska samhället är det viktigt att bygga en nationell identitet. Men det är inte längre möjligt att definiera det nationella med ett särpräglat sätt att leva eller särpräglade kulturyttringar. I ett sådant läge får våra grundlagar en helt ny funktion. Grundlagarna pekar ut en riktning och ett mål för oss som råkar bo i Sverige. Texterna ger tydliga besked om vad som är okej och vad som inte är okej i Sverige. Redan de första paragraferna i Regeringsformen (se nedan) visar var samhällskontraktet börjar och var dess gränser finns.

Kanske så tidigt som 800-900 talet lärde vi att land ska med lag byggas. Ett nytt Sverige och en ny svenskhet bör ta utgångspunkt i en livfull diskussion om det mest grundläggande vi har. I en brokig, fragmenterad, föränderlig tid kan det vara vår demokratiska rättsstat och dess fundament och principer som definierar oss.

Den svenska demokratifonden för främjande av information, utbildning och forskning om demokrati och rättsstat har tagit initiativ till Grundlagsutmaningen. Grundlagsutmaningen prövar idén om att en konstitutionell nationalism byggd på grundläggande värderingar kan vara mer framgångsrik att skapa samhörighet än en traditionell nationalism som bygger på specifika symboler, levnadssätt, kulturyttringar och traditioner. I ett globaliserat, internationaliserat, öppet och mångkulturellt samhälle kan det vara en framkomlig väg att definiera det svenska. Vi kommer aldrig bli överens om vad detta är. Men vi kan bli överens om att det är viktigt att tydliggöra förutsättningarna för oss själva och andra.

Texterna för våra fyra grundlagar hittar du i länklistan i högerspalten på bloggen–>