I veckan färdigställde Valforskningsprogrammet rapporten 2023:10 ”Hur röstar folk: Väljarbeteende från A-Ö”, tack vare benäget slit från en av våra skickliga praktikanter Emma Olsson. Ett viktigt syfte med rapporten är att visa vilka slags analyser som är möjliga att genomföra med hjälp av den långa serien av nationella Valundersökningar 1956-2022.
Grupperna A-Ö för vilka väljarbeteende i svenska val redovisas är utvalda för att representera de historiskt viktigaste sociala och politiska skiljelinjerna som format svenskt väljarbeteende under de senaste sju decennierna. Indelningarna handlar om klassiska arbetsmarknadsrelaterade skiljelinjer som klass, yrke, sektor och fackföreningstillhörighet, men också om stad-landskiljelinjer och den religiösa skiljelinjer. Nyare indelningar och väljargrupper som baseras på utbildningsnivå, utbildningsinriktning, bakgrund, kön och ålder redovisas också.
Vi hoppas förstås att läsaren får en överblick över vilka gruppindelningar som är relevanta för att bättre förstå politisk förändring i Sverige. Kanske är det rentav någon forskare därute som blir sugen på att genomföra mer fördjupande analyser på något område. Materialet är rikt och har en stor potential att generera mängder av spännande studier.
Det finns mängder av dramatiska figurer från rapporten att kommentera närmare. En favorit just i skrivande stund är utvecklingen av Socialdemokraternas röststöd bland 1:a och 2:a generationens invandrare — väljargrupper som ofta är svårnådda och svåranalyserade men där mönstren framträder tydligare när man tar vara på och samanalyserar allt insamlat material från många olika undersökningsserier. Resultaten illustrerar vad som varit känt länge om att Socialdemokraterna har en stark ställning i gruppen 1a generationens invandrare (heldragen röd linje). Så är det fortfarande, även om röststödet för S har minskat stadigt sedan 2006. Resultaten förmedlar samtidigt den mindre kända kunskapen att i gruppen 2a generationens invandrare (streckad röd linje) är röststödet för S normaliserat och varken högre eller lägre än bland väljarna som helhet (grå linje).
Grundläggande översikter och kartläggningar av det här slaget har bäring på många diskussioner om partiers förändrade sociala baser och förutsättningar på väljarmarknaden. Tre andra favoriter som beskriver dramatiska förändringar över lite längre tid — många decennier — handlar om Kristdemokraternas tydligt minskade stöd bland flitiga kyrkobesökare, Moderaternas tydligt minskade stöd bland högutbildade eller varför inte Centerpartiets tydligt minskade stöd i gruppen jordbrukare.
Botanisera själv i rapporten och hitta dina egna favoriter. För den som är nyfiken att läsa mer finns mängder av publikationer att ladda ned direkt från Valforskningsprogrammet (www.gu.se/valforskning).
Henrik Ekengren Oscarsson 