HO : Häromdagen utkom rapporten ”Selfish and prospective – theory and evidence of pocket book voting” på Institutet för Näringslivsstudier. Rapporten är skriven av Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara. Resultaten har presenterats tidigare i form av konferenspapper. Analysen är en utmärkt fallstudie av effekterna av socialdemokraternas valrörelseutspel om maxtaxa tätt inför 1998 års riksdagsval (skattningen från rapporten är att s+v vann omkring 1,5 procentenheter på utspelet om maxtaxan). Det är kul för mig att se en så finurlig analys av data från de svenska valundersökningarna.
Rubriken på IFNs pressutskick var att ”Svenska väljare själviska och framåtblickande”. Rubriksättningen blev inte bättre när press och radio fick sätta tänderna i denna nyhet. Svenska väljare styrs av plånboken, fick vi höra och läsa. Att bygga en sådan generell slutsats om drivkrafterna bakom ALLA väljare röstningsbeteende på en enda studie tyckte jag var magstarkt. Särskilt som den internationella forskningen om ekonomisk röstning och plånboksröstning berättar en helt annan historia.
Gåtan brukar formuleras så här: Om väljare verkligen varit kortsiktigt nyttomaximerande och stirrat stint ned i sin egen plånbok – varför är då sambandet mellan väljares ekonomiska bedömningar av den egna ekonomin och partival så förtvivlat lågt? I Sverige dessutom sjunkande, visar jag och Sören Holmberg i vår bok Regeringsskifte som utkommer nästa vecka. I själva verket tycks väljarna bättre passa in på benämningen sociotroper: de låter bedömningar av landets ekonomi väga mycket tyngre i sina röstningskalkyler än bedömningar av den egna ekonomin.
Att det finns ett klart samband mellan egenintresse och politiska attityder och beteende är förstås kartlagt sedan länge (nyckläckta föräldrar tillhör för övrigt en av de mest egenintresserade väljargrupperna). Läs Staffan Kumlins fantastiska avhandling The Personal and The Political så får du en rejäl aha-upplevelse. Johan Martinssons kommande avhandling om ekonomisk röstning och sakägarskap blir något att se fram emot under 2009.
Det här ämnet räcker nog för att blogga ett tag. Det här var ett alldeles för långt inlägg. Skall försöka bli kortare 🙂
Henrik Ekengren Oscarsson 