Opinionsläget september

Att bära ledartröjan är psykologiskt viktigt eftersom det höjer humöret hos oppositionen (inga aktörer följer opinionsmätningar så noga som partierna själva). Men regeringsfrågan kommer att väga allt tyngre in i väljarnas bedömningar allteftersom valet närmar sig. Förtroendet för regeringsbildaren in spe, Mona Sahlin, är fortfarande lågt även bland socialdemokraternas egna sympatisörer. Jag misstänker starkt att väljarnas förtroende för Mona Sahlin är intimt knutet till uppfattningar om hur samarbetet med V och MP fungerar. Än så länge finns inte så mycket information om vad samarbetet innebär rent sakpolitiskt. Under denna väntan står väljaropinionen neutral. De tänker förstås inte belöna Sahlin och oppositionen med sitt förtroende förrän man vet mer. Fått besked.

Precis som Alliansen lyckades göra under åren före 2006 års val behöver samarbetspartierna kunna övertyga väljarna om att man är samspelta, att man gillar varandra, att samarbetet bär frukt, att man håller sams och kan komma överens även i kniviga frågor.

I mejl jag får från journalister kallas riksdagsvalet 2010 redan (357 dagar kvar!) för ”det stundande valet”. Uttrycket är signifikativt för tillståndet i svensk inrikespolitik. Vi befinner oss redan i ett slags lågintensiv valrörelse. Fokus ligger redan på den där blåsiga (?) höstsöndagen den 19 september 2010.