Nu dröjer det ett par veckor innan nästa opinionsmätning publiceras. Läge alltså för medierna att gestalta politik som politik och inte bara som ett spel?
Min poll of polls för januari ger följande resultat avrundat till hela procenttal: Socialdemokraterna 36 procent, Vänsterpartiet 5 procent och Miljöpartiet 10 procent = 51 procent. Moderaterna 27 procent, Folkpartiet 7 procent, Centerpartiet 5 procent och Kristdemokraterna 4 procent = 43 procent.
Oppositionspartierna leder alltså med i snitt omkring 8 procentenheter när valåret tar sin början. Det kommer bli en mycket spännande vår!
Kommentar: Lokalt viktade genomsnitt av opinionsmätningar från SCB, Synovate, Sifo, Novus och Demoskop.
Sverigedemokraterna landar i min poll of polls för januari på fem procent. SD har nu varit signifikant över spärren vid totalt sju tillfällen.
Henrik Ekengren Oscarsson 
Att de borgerliga lovade fler jobb och minskat utanförskap 2006 – och nu 2010 tvingas konstatera att 100 000 fler blivit arbetslösa, socialbidragen ökat med 50 % och utanförskapet med 70 000 personer, detta är förklaringn till att de borgerliga ligger efter. Därtill har de behandlat pensionärer och sjuka illa. Jag ger de rödgröna stora chanser.
GillaGilla
Hmmm… – Henrik Oscarsson – kan Du förklara för mig – varför PP med flera \”icke riksdagspartier\” vanligen ej finns med i opinionsundersökningarna – och då ej ens som en gemensam slask \”övriga partier\” ?Ger ej detta en skev bild av opinionsläget – enär ifall t ex Sd och/eller PP kommer in i Riksdagen – detta då kan medföra att den nu mer än 40-årade hopplöst förlegade BlockPolitiken = BlockeringsPolitik bör/måste överges ? – undrar Josef B.
GillaGilla
Med viss utbildning i statistik och sociologisk metod, så tror jag mig ganska säkert kunna säga att denna viktningsmetod \”poll of polls\” är en bluff. Det enda metoden gör är att den sammanväger ett snitt av fyra missvisande prognoser och en mindre felaktig eller möjligen två mindre felaktiga prognoser efter stickprovens storlek i de olika undersökningarna. Det ger inte någon bättre statistisk tillförlitlighet.Andra variabler är mycket viktigare att bearbeta, som urvalsmetod, bortfall i undersökningarna och val av signifikansnivå.Det är som att ta ett oskalat äpple, en oskalad apelsin, en oskalad banan och en druvklase och slänga i en skål och tro att man får fruktsallad.Ingalunda!Vetenskapen har ett samhällsansvar och borde inte syssla med hemsnickrad statistik. Det vore inressant att få en kommentar från professorn om hans metod.Carl E. LundborgDalarö/StockholmTfn. 0708-567800
GillaGilla
Jag tar gärna en diskussion om poll of polls. Hemsnickrat? Det är inte jag som uppfunnit poll of polls, men jag har märkt att det finns ett stort behov av dessa sammanställningar i svenskt politisk debatt.Huvudskälet att göra poll of polls (Mätningarnas mätning) är att komma ifrån den alltför yviga medierapporteringen kring enskilda mätningar. Budskapet är att man måste ta hänsyn till resultatet från många mätningar för att skaffa sig en bild av det aktuella opinionsläget. Kolla in Ekot/Novus nya poll of polls på SR Ekots hemsida, eller hämta inspiration från Real Clear Politics hemsida:http://www.realclearpolitics.com/epolls/other/president_obama_job_approval-1044.html
GillaGilla
Poll of polls verkar vara den mest tillförlitliga prognosmöjligheten. Jag vill minnas att sista prognosen innan presidentvalet i USA slog fel på ett par (osäkra) elektorsröster. Nåja – vad jag fråga om är signifikansen i ett statistiskt urval. Hur stor är felmarginalen vid låt säga 1000 tillfrågade mot exvis 2500? Hur många behöver man fråga för olika grader av tillförlitlighet?Finns det något värde i att under valår öka den tillfrågade gruppen för att öka tillförlitligheten?
GillaGilla
Hej Anonym!Felmarginalernas storlek vid olika urvalsstorlek kan lätt beräknas med hjälp av formler eller via underbara hemsidor som t ex http://www.stat.tamu.edu/~jhardin/applets/index.htmlFelmarginalen för procenttal (proportioner) beror på stickprovets storlek men också på skattningen (nära noll är felmarginalerna som minst och nära .50 är felmarginalerna som störst. Experimentera själv:http://www.stat.tamu.edu/~jhardin/applets/signed/case6.htmlSe också följande länk för att beräkna stickprovens storlek under olika antaganden: http://www.raosoft.com/samplesize.html
GillaGilla
Hej igen.Emellertid bör väl det man gör med ett material vara statistiskt korrekt. En bild av det aktuella opinionsläget ska väl inte spegla en fantasivärld.Du bemöter inte min kritik i sak. Ett visst prognosvärde är intimt knutet till den metod som använts och kan inte under några som helst omständigheter adderas med andra prognosvärden. Ett prognosvärde kan bara jämföras inom samma metod. Däremot kan olika undersökningar och undersökningsresultat betraktas var för sig.Ser fram emot ett uttömmande vetenskapligt svar.
GillaGilla
Hej Carl!Min bedömning byggd på vad vi vet om institutens metoder är att tillvägagångssätten är tillräckligt lika (SCB, Sifo, Demoskop, Novus och Synovate) för att en sammanvägning skall kunna ge en god bild av det aktuella opinionsläget. (SKOP ställer t ex en annan fråga än de andra, så de är inte med i den mätningarnas mätning som jag publicerar här på bloggen, inte heller nätmätarna United Minds eller Sentio som använder andra metoder).Sen kan man förstås ha tusentals invändningar mot prognosmetoderna i sig själv. Du har rätt i att \”Skit in ger skit ut\”. Om man som du tror att opinionsinstituten ger en missvisande bild av opinionsläget så är sammanvägningen förstås inte till någon större hjälp. För alla oss andra som värderar institutens metoder högre än du är det värdefullt att kunna höja blicken från enskilda mätningar. Viktigt förstås, precis som du säger, att också jämföra institutens mätserier över tid individuellt. På Ekots hemsida finns för övrigt alla mätningar från alla institut sedan 2000 samlade.Jämförelse: Om man tror att 4 tunga aktier på börsen har felaktig värdering kan man inte lita på SAX-index heller?I internationell jämförelse är svenska opinionsinstitut träffsäkra, åtminstone historiskt.
GillaGilla
@Josef: Opinionsinstituten har sina egna publiceringsregler vad gäller särredovisning av utmanarpartier som PP, SD och FI. \”Övriga partier\” finns dock alltid med i redovisningarna från instituten, även om tidningarna kanske inte alltid presenterar kategorin i sin grafik.
GillaGilla
Jaha… – Henrik – massmedia = trattmedia (video 2,5 min) – som så allt överskuggande vanligast, tyvärr tyvärr… 😥 – \”vet\” Josef B.
GillaGilla
Hej igen. Du lyckas inte övertyga mig om den statistiska trovärdigheten i poll of polls. Om du har fem grafer som representerar prognosvärden från olika institut, så måste väl fyra eller tre av dem vara fel i avläsningsögonblicket eftersom bara ett eller två värden kan ligga rätt/nära sanningen.Lägger man och/eller viktar man systematiskt ihop ett mindre antal goda värden med ett större antal dåliga värden, så förefaller det mig som att man succesivt avlägsnar sig från sanningen och hamnar i ett statistiskt moras. Eller menar du möjligen att prognosernas missvisning på något vis jämnar ut sig över tiden till förmån för den statistiska precisionen?Det faktum att metoden poll of polls används internationellt och av Ekot/Novus gör den inte mer trovärdig. Din jämförelse med SAX-index (som numera heter OMX-index) haltar betänkligt eftersom det inte handlar om prognosvärden, utan om faktiska värden. Det är en väsentlig skillnad. Se gärna min artikel i ämnet på Newsmill, http://www.newsmill.se/artikel/2010/03/26/lagg-ner-ekots-svensk-valjaropinion-2010.
GillaGilla
@Carl: teorin bakom poll of polls vilar på den statistiska inferensteorin och den centrala gränsvärdessatsen. Grundbulten är idén om upprepade urvalsförfaranden.Låt oss säga att ett opinionsföretag, här kallat Infinity, genomför ett oändligt antal identiskt genomförda undersökningar av väljaropinionen (under samma tidsperiod, med samma urvalsförfarande, med samma frågeinstrument, och med inget eller slumpmässigt fördelat bortfall). De skattningar som blir resultatet av varje undersökning bildar tillsammans en samplingsfördelning som har trevliga egenskaper. En sådan egenskap är att den är normalfördelad. En annan egenskap är att genomsnittet av alla skattningar kommer att sammanfalla med det sanna populationsvärdet (dvs det värde som skulle gälla om hela populationen hade deltagit i undersökningen).Eftersom samplingsfördelningen är normalfördelad kring populationsvärdet vet vi t ex i runda slängar att 68 procent av alla skattningar kommer att falla i intervallet +/- 1 standardavvikelser och att 95 procent av alla skattningar kommer att falla i intervallet +/-2 standardavvikelser.I det långa loppet kommer genomsnittet av en handfull skattningar (den typiska situationen i en poll of polls) att hamna närmare populationsvärdet än genomsnittsavståndet av alla enskilda skattningars avstånd från populationsvärdet.Du framför fullt rimliga invändningar mot användningen av poll of polls. Vi har i praktiken inte tillgång till ett oändligt antal samtidigt genomförda mätningar. Opinionsinstituten använder inte exakt samma metodologi (urvalsförfarande, frågeteknik, poststratifiering) och mätningarna är inte genomförda vid exakt samma tidpunkt. Vi kan förstås alltid önska oss bättre mätningar från början. Min bedömning är att väljarbarometrarna från Novus, Synovate, Sifo och Demoskop är tillräckligt lika metodologiskt och håller tillräckligt hög kvalitet för att det skall vara meningsfullt att beräkna poll of polls. Jag har, i likhet med alla opinionsföretag jag känner till, beräknat poll of polls-genomsnitt i åratal för att lättare kunna skilja ut verkliga opinionsförändringar från slumpvariation. Givet de ständiga dikeskörningarna för svensk opinionsjournalistik i analyser av enstaka mätningar finns det menar jag ett stort behov av sammanvägningar och bearbetningar. I min egen poll of polls struntar jag numera i att väga efter urvalsstorlek eftersom det spelar så liten roll. Min poll of polls liknar mer en s k tracking poll eftersom trendlinjerna uppdateras varje gång jag knackar in resultat från en ny mätning.
GillaGilla
Jag håller givetvis med Henrik på det stora hela i hans beskrivning av hur statistik fungerar, och anser att opinonsundersökningarna är värda att titta på för att se trenderna i samhället.Dock, jag är naturvetenskapare och ovan vid statistiska undersökningar som inkluderar människor. Det som alltid har oroat mig kring opinionsundersökningarna är risken för fel som beror på metodfel av olika slag (bortfallsanalysen, korreleringen mot hur personer röstat i tidigare val osv). Risken här är ju att ifall det finns vanföreställningar som är någorlunda allmänna hos opinonsinstituten så går dessa inte att kompensera för. (Mer tekniskt så är frågan ifall det man samplar är den variabel som man tror att man samplar.)
GillaGilla
Hej och tack för ditt försök till seriöst svar.Du beskriver en teori för en idealsituation som dock inte stämmer in för tillämpningen av poll of polls, vilket du avslutningsvis medger. Varvid du faller tillbaka på en allmän subjektiv bedömning.Det är anmärkningsvärt att du på statistiska grunder finner min kritik fullt rimlig, men ändå tycker att poll of polls är en bra metod trots att den inte uppfyller de statistiska kraven som du själv formulerar.Om de praktiska möjligheterna avviker betänkligt från teorin, så är det väl bara att gilla läget och pröva andra metoder som bättre passar teorin eller att avstå från statistisk spekulation.Beklagligtvis hjälper det föga för trovärdigheten att du som du säger använt metoden i åratal och att andra också använder metoden. Det är ändå som att skjuta mygg med hagelbössa.
GillaGilla
@Carl: Nu breddar du din kritik till alla urvalsundersökningar. Alla undersökningar som försöker göra inferenser till en population med hjälp av ett slumpmässigt urval vilar på precis de \”idealsituationer\” och grundantaganden som jag beskrivit i mitt förra inlägg. Min huvudpoäng är just att poll of polls bygger på exakt samma tänkande som alla urvalsundersökningar vilar på. Så vad är ditt alternativ? Skall vi skrota alla urvalsundersökningar som inte uppfyller alla grundantagandena i den statistiska inferensteorin?
GillaGilla
Beklagar Henrik. Jag blandade ihop ditt namn med en viss Peter Olausson som tillhör föreningen Vetenskap och Folkbildning och skriver i deras häfte Folkvett. Förstår inte hur det gick till.
GillaGilla