Klassröstning 2010

Klassbegreppet väcker alltid starka reaktioner. Inom akademisk forskning används begreppet fortfarande flitigt som ett mycket fruktbart analytiskt verktyg. Inom politiken slutade partierna använda klassretoriken redan under tidigt 1970-tal. Explicita frågor om klassidentifikation slutade ställas i svenska valundersökningar redan 1988. SCBs intervjuare rapporterade att det var många som inte förstod eller ville svara på frågor om huruvida de tillhörde arbetarklass eller medelklass.

Att det existerar sociala hierarkier i samhällen kan dock de flesta skriva under på. Och det råder inte någon tvekan om att människors positioner och trajektorier i den sociala hierarkin har en fundamental betydelse för socialisation, grundläggande intressen och värderingar, politiska preferenser och politiskt beteende. Det finns fortfarande ett starkt samband mellan yrkestillhörighet och partival. Dock inte längre klass mot klass. En hög grad av individualisering. Klasstrukturen har blivit atomiserad.

Källa: Svenska Valundersökningen 2010 (SCB/Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg). Se vidare i Oscarsson & Holmberg (2011) Åttapartivalet 2010 och på Valforskningsprogrammets hemsida www.valforskning.pol.gu.se.

Önskar man sig ett mer handfast mått på position i den sociala hierarkin kan man undersöka sambandet mellan inkomster och partival (se nedan). Under de gångna decennierna har Socialdemokraterna alltid lyckats med det politiska reptricket att vara starkast i de inkomstskikt där det är viktigast att vara stark, nämligen bland de många medelinkomsttagarna, den breda medelklassen. I resultaten märks också Socialdemokraternas kraftiga tillbakagång i samband med de två senaste valen i de två mest välbärgade väljargrupperna. År 2010 var Moderaterna för första gången största parti bland väljare i inkomstskiktet 65-85 percentilen (väljare med en taxerad årsinkomst mellan 286 000 och 378 000 kr).

Socialdemokraternas och Högerpartiets/Moderaternas röststöd i svenska riksdagsval 1960-2010 i fem olika inkomstskikt (procent).

Källa: Svenska valundersökningar 1960-2010. Inkomstuppgifter för respondenterna gäller taxerad årsinkomst och är hämtat från register. Vi har vid varje tillfälle grupperat väljarna i fem grupper efter percentilerna (0-15, 15-35, 35-65, 65-85, 85-100).

De nya viktiga skiljelinjerna i Sverige handlar om graden av social integration; det kanske viktigaste måttet på social integration är ställning på arbetsmarknaden: huruvida en väljare står inne i värmen på arbetsmarknaden eller står utanför. När arbetslösheten vuxit sig starkare blir det också tydligare skillnader i partival mellan outsiders (arbetslösa) och insiders (förvärvsarbetande). I 2010 års val var det stora skillnader i röstning mellan dessa båda grupper. Två av tre arbetslösa röstade på de rödgröna partierna. Motsvarande röstandel för Allianspartierna var blott 19 procent!

Lästips
I Valforskningsprogrammets rapporter finns stora mängder matnyttiga tabellsammanställningar över partiernas röststöd i olika befolkningsgrupper som ofta går tillbaka mer än 50 år i tiden. Botanisera själv! Måste-läsning för den som är intresserad av klassbegreppet och dess empiriska tillämpning i dagens Sverige, se boken ”En fråga om klass” editerad av forskarna Maria Oskarson, Mattias Bengtsson och Tomas Berglund.
3