När socialdemokraternas partiledare Olof Palme sent på kvällen intervjuades under Sveriges televisions valvaka söndagen den 16 september 1979 visade resultaten en knapp seger för det socialistiska blocket i Riksdagen. Men Palme visste att regeringsskiftet inte var fullbordat. Det fanns fler röster att räkna. På goda grunder befarade han att det 175:e mandatet så småningom skulle tillfalla de borgerliga partierna. Så blev också fallet. När poströster avgivna på valsöndagen och de så kallade onsdagsrösterna – som omfattade en stor andel utlandsröster – hade räknats skiftade riksdagsmajoriteten över i borgerlig övervikt. Endast 8 404 röster skilde de politiska blocken åt (läs mer i Esaiasson 1990).
Valet 1979 var det hittills jämnaste riksdagsvalet när det gäller kampen om regeringsmakten. Att utlandsröster kan ha fällt avgörandet den gången var förstås ett en-på-miljonen-fenomen. Alltsedan dess har konventionell visdom varit att utlandssvenskar röstar borgerligt i allmänhet och på Moderaterna i synnerhet. Mer sentida internationell forskning från andra länder har emellertid inte kunnat visa några större skillnader i röstning mellan expatrioter och medborgare bosatta i hemlandet. Bristen på svenska studier har gjort att vi svävat i ovisshet om hur det egentligen förhåller sig med den växande grupp svenskar som röstar från utlandet. Hur röstade utlandssvenskarna i riksdagsvalet 2014?
Nu är SOM-institutets unika stora enkätstudie av utlandssvenskar färdig. I veckan släpptes forskarantologin Svenska utlandsröster. Maria Solevid har varit redaktör för boken och har med säker hand lett detta utmanande och unika projekt från ax till limpa. Här får vi äntligen svar på många frågor vi undrat om en allt större grupp svenskar som ingår i ett allt mer omfattande kretslopp — en cirkulär migration — av människor som inrättar sina liv och skaffar sig erfarenheter ömsom i Sverige, ömsom i länder utanför Sverige.
Moderaterna största partiet bland utlandssvenskar
Drygt var tredje utlandssvensk, 36 procent, röstade på Moderaterna i valet 2014. Det visar SOM-institutets unika undersökning av svenskar boende utomlands. Moderaternas starkaste fästen i världen är Asien och Östeuropa. Svagast stöd för partiet återfinns i de nordiska grannländerna och Latinamerika.
Socialdemokraterna erhöll endast 15 procent av rösterna i gruppen svenskar boende utomlands. Om utlandssvenskarna fått bestämma hade Alliansregeringen (C, FP, KD, M) fått fortsatt förtroende efter 2014 års val. Allianspartierna erhöll tillsammans nämligen en knapp majoritet, 54 procent, av utlandssvenskarnas röster i valet. Stödet för den sittande minoritetsregeringen (S och MP) var 27 procent bland utlandssvenskarna.
Bland utlandsboende återfinns samma könsskillnader i röstning som vi ser på hemmaplan. Bland utlandsboende kvinnor står Miljöpartiet (16 procent) och Feministiskt initiativ (8 procent) klart starkare än bland män. I gruppen män stödde 41 procent Moderaterna och 9 procent Sverigedemokraterna i valet 2014. Även andra gruppskillnader i röstning som vi brukar se bland sverigeboende väljare var tydliga även bland svenskar boende i utlandet.
Även bland dem som bott relativt lång tid utomlands och som inte har särskilt starka band med Sverige förekom röstande på nyare partier som Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna. Medan FI var ett uttalat ungdomsfenomen nådde SD sitt starkaste stöd i äldre grupper och bland utlandsboende med låg utbildning och personer som inte besöker Sverige, inte känner sig stolta att vara svensk, inte känner sig hemma i Sverige och som bedömer det osannolikt att de någon gång skulle flytta tillbaka.
Idag har omkring 160 000 utlandssvenskar rösträtt i riksdagsvalen. Gruppen blir större för varje val och motsvarar en valkrets av Blekinges storlek. I 2014 års val använde omkring 52 000 utlandssvenskar sin rösträtt. I mitt kapitel om utlandsröstarna kan du läsa mer om hur grupper med olika anknytning till Sverige röstade i valet 2014 och i vilken utsträckning utlandssvenskarna åsiktsröstar i politiska sakfrågor.
Läs mer:
Solevid, Maria [Red] (2016) Svenska utlandsröster. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Borde vi ha en egen valkrets för utlandssvenskar?
Esaiasson, Peter (1990) Svenska valkampanjer 1866-1985. Stockholm: Publica.
Henrik Ekengren Oscarsson 
Tja, en svaghet i hela undersökningen är väl att enbart personer upp till 75 år har tillfrågats, och jag måste säga att jag känner ett mycket stort antal utlandssvenskar över den åldern, som möjligen inte röstar, men de som har sagt något politiskt till mig har ytterst starka åsikter om hur Sverige har förändrats under Reinfeldts tid. Det låter inte som de skulle rösta M. F ö är frågan om högutbildad eller ej också en fråga om ålder. Jämför någon som tog realskolexamen 1950 eller 1960 med en som studerade på högskolan 2012; här kan man fråga sig vem är mest bildad av dessa. Sen har man nog missat en del svenskfödda äldre damer, som i samband med äktenskap för decennier sedan ibland (frivilligt eller ej) avstod från sitt svenska medborgarskap. Dessutom finns det många svenska medborgare som fötts utomlands och inte räknas som fullvärdiga svenskar, då de aldrig har bott varaktigt i Sverige. Har i o f s bara skummat igenom metodikdelen och din artikel, men ska skriva ut alltihop för att läsa vid tillfälle. Jag förstår faktiskt inte varför de äldre inte fick vara med i undersökningen. Eller har jag missuppfattat något?
GillaGilla
Hej!Vi satte övre åldersgräns till 75 år mot bakgrund av våra erfarenheter med webenkäter. Du har rätt i att ålder och utbildningsnivå har en stark samvariation. SD var förvånansvärt starka bland äldre utlandssvenskar enligt undersökningen. Metodologiskt är det förstås mycket utmanande att närma sig den här gruppen. Därför är det särskilt spännande att ta del av metodbeskrivningarna i det här fallet. All dokumentation finns i boken + en del på http://www.som.gu.se för alla som önskar fördjupa sig i detaljerna.
GillaGilla