I ett nysläppt kapitel i den kommande SOM-antologin ”Regntunga skyar” analyserar Sara Persson, Simon Matti, Sverker Jagers och undertecknad hur ett stort antal indikatorer för svensk miljöopinion har förändrats i närtid, närmare bestämt mellan 2018 och 2019. Mellan de två höstmätningarna från SOM-institutet fick den globala klimatrörelsen ordentlig fart, inspirerad av Greta Thunbergs skolstrejker. Men gjorde den massiva globala mediala uppmärksamheten för Thunberg några avtryck på svenska folkets miljöattityder, klimatoro och gröna beteende?
Även om det är svårt att isolera kausala effekter av just Gretas gärning på svenska folkets miljöopinion enbart med hjälp av tvärsnittsstudier har vi ändå en mycket klar teoretisk förväntan om att svenskarnas uppmärksamhet för miljöfrågor, oro för klimatet, miljöattityder och miljöbeteende borde ha utvecklats i grönare riktning under perioden från hennes första klimatstrejk utanför riksdagen i augusti 2018 till utnämningen som årets person i Time Magazine.
Uppmärksamheten för Greta Thunberg har periodvis varit större än för någon annan svensk under de senaste 18 månaderna. Det publicerades närmare 40 000 artiklar om Greta Thunberg (sökord ”Greta Thunberg”) från den 20 augusti 2018 – då hon inledde sin sittstrejk utanför Riksdagshuset – till och med den 31 mars 2020. Som jämförelse publicerades fler artiklar om Greta Thunberg än exempelvis Zlatan Ibrahimovic men färre än Stefan Löfven under perioden april 2019 till mars 2020.
Förtroendebarometern 2020 kunde tydligt illustrera hur politisk kontroversiell Greta Thunberg har blivit i Sverige. Förtroendet för Thunberg är dramatiskt starkare bland rödgröna och liberala väljargrupper och dramatiskt svagare bland Moderaternas, Kristdemokraternas och framför allt Sverigedemokraternas sympatisörer. Greta-förtroendet i det s k konservativa blocket är alltså mycket svagt. I jämförelse är graden av partipolarisering för Thunberg högre än vad den är för den sittande SMP-regeringen!
Som enskild opinionsbildare har Greta alltså maxat i såväl uppmärksamhet som kontroversalitet. Men vilka spår har då satts i svenska folkets miljöattityder? Enligt våra analyser är svaret på den frågan följande: Oväntat lite!
Våra resultat visar att det tydligaste avtrycket av Gretas uppmärksamhet är att miljö som samhällsfråga har hamnat högre upp på dagordningen 2018 än vad som var fallet hösten 2019. Detsamma gäller när vi undersöker korttidseffekten av Gretas FN-tal i september 2019. Även då var de bestående opinionseffekterna på miljöfrågans aktualitet. Fler svarade spontant miljö som viktigt samhällsproblem efter FN-talet än före FN-talet.
För andra indikatorer hittar vi vissa effekter, många gånger i grön riktning, men alltsomoftast är skillnaderna inte tillräckligt stora för att vara statistiskt säkerställda förändringar. Oväntat få av de undersökta miljöindikatorerna har rört på sig det senaste året. Greta Thunbergs globala klimatrörelse till trots.
Coronavirusets spridning över världen skuggar just nu allt vad miljö- och klimatdebatt heter. Istället riktas uppmärksamheten mot mer närliggande och akuta problem som rör folkhälsa och ekonomi. Frågan är om denna ommöblering av den politiska dagordningen kommer att innebära ett hårt slag mot Gretas och andras globala ansträngningar att motverka klimatförändringar?
Antingen konkurrerar Covid-19 och dess följdverkningar ut klimatfrågan under lång tid, eller så kan de i själva verket komma att verka i förening. Kartor visar idag hur luftkvaliteten i världens mest industritäta områden kraftigt förbättrats till följd av nedstängningar, något som väcker eftertanke. Med ett fortsatt fokus på klimat kan ekonomiska omställningar till följd av coronavirusets framfart komma att betyda ett abrupt slut på omodern, förlegad och starkt fossilberoende tillverkning, och leda till satsningar på mer miljövänlig teknik. En nedstängd värld där resor inte är möjliga har framtvingat nya vanor att använda informationsteknologi för möten. En post-pandemisk världsekonomi med färre resor och kortare transporter kan alltså vänta runt hörnet – en utveckling som i så fall kanske gör det lättare för världssamfundet att klara ambitiösa mål om utsläppsminskningar.
Referenser
Jagers, Sverker C, Matti, Simon, Oscarsson, Henrik & Persson, Sara (2020) ”How dare you?” Gretaeffekter på svensk miljö- och klimatopinion” i Ulrika Andersson, Anders Carlander & Patrik Öhberg (red) Regntunga skyar. Göteborgs universitet: SOM-institutet
Henrik Ekengren Oscarsson 