Vid ett jämnt riksdagsval är det inte säkert att valnattsresultatet ger någon klar bild av det nya parlamentariska landskapet. Vid de tre senaste valen har lite mer än tre procent av det totala antalet avlagda röster återstått att räkna. Vid det senaste riksdagsvalet var det 205 713 sent inkomna förtida röster och brevröster från utlandet som räknades först vid den andra sammanräkningen. Avvikelserna mellan valnattsresultat och slutresultat har vi på Valforskningsprogrammet analyserat i ett nyutkommet faktablad.
De tillkommande rösterna fastställer slutresultatet i riksdagsvalet. Oftast sker så små förändringar att det inte får några konsekvenser alls för mandatfördelningen. Men även små förskjutningar i partiernas styrkeförhållanden kan leda till förändringar som får stora politiska konsekvenser. Vid ett jämnt val med många partier i närheten av fyraprocentspärren och där det är likaläge mellan olika tänkbara regeringsunderlag kan valresultatet låta vänta på sig.
När det slutgiltiga valresultatet protokollfördes 2018 hade tre riksdagsmandat bytt ägare. Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet hade fått ett ytterligare mandat vardera, på Socialdemokraternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas bekostnad. Den här gången fick förändringarna dock ingen betydelse för den parlamentariska läget. Det är därför viktigt att väljare, medier och partier har beredskap för en situation där valet inte är avgjort på valkvällen utan låter vänta på sig några dagar ytterligare.
Alla faktablad från Valforskningsprogrammet kan du ta del av här: https://www.gu.se/valforskningsprogrammet/var-forskning/faktablad
Henrik Ekengren Oscarsson 