Väljarnas känsla för S och M

Känslornas betydelse för opinionsbildning och politiskt beteende är ett allt hetare forskningsområde. Teorier om affektiv intelligens (TAI) vinner snabbt terräng (Marcus, Neuman et al. 2000; Redlawsk 2006; Neuman 2007; Sautter 2007; Kiss & Hobolt 2011). Forskningsfältet vilar på nygamla insik­­ter om att känslor – fysiska och psyko­logiska förändringar in kroppen och i hjärnan som är … Fortsätt läsa Väljarnas känsla för S och M

Informations(S)amhället

Socialdemokratin har under hela efterkrigstiden, i val efter val, lyckats att vara starkast i de grupper där det är viktigast att vara starkast: nämligen i de breda medelinkomstskikten. S har hela tiden lyckats förändra partiideologin i takt med väljarkårens ökade välstånd (eller förborgerligande om man så vill). Socialdemokratins största utmaning är att försöka göra om konststycket. … Fortsätt läsa Informations(S)amhället

Inför S-kongressen

Demokratiska val avgörs inte de sista veckorna av valrörelsen. Grunden läggs tidigare, och opinionsförändringar som äger rum under mobiliseringsfasen i valrörelserna blir nästan undantagslöst "mer av samma sak". Alliansen hade exempelvis räknat in ungefär hälften av sina nyvunna väljare långt före Almedalen 2006. Varken utrikesministermord, valstugereportage eller dataintrångsskandaler har kunnat övertyga om att effekter av … Fortsätt läsa Inför S-kongressen