Piratpartiet 1766

Nya partier brukar vara noggranna med att inte positionera sig längs vänster-högerdimensionen. Man tror att en icke-position längs vh-dimensionen är fördelaktig för partiet. Jag har alltid undrat varför.

Vänster-högerdimensionen är svenska väljares flitigast använda ideologiska kompass. Du kan väcka upp vem som helst mitt i natten och efterfråga en redogörelse om partiernas inbördes placering längs denna ideologiska dimensione. Mellan 25 och 33 procent av svenska väljare har just ”mitten” som huvudsaklig ideologisk identifikation, beroende på vilken indikator man väljer att använda. Så varför söka definiera sig vid sidan om? Varför i hela världen väljer inte nya partier att definiera sig som ett mittenparti?

Underliga namn väljer man också. Som inte ger någon ledning om huvudinriktning. Som kanske håller för att dra igång och mobilisera vissa grupper men där man faktiskt gör det svårt att vinna bredare uppslutning. Bättre i fall att använda de kraftfulla tvåhundraåriga rumsliga metaforerna (vänster-mitten-höger) direkt i partinamnet. Det mest effektiva skulle sannolikt vara att kalla sig just för ”Mittenpartiet”. Alla svenskar skulle omedelbart kunna redogöra för (eller ännu bättre, önsketänka om) huvuddragen i partiets politik innan ett enda ord var sagt om partiets ideologi! Men ofta väljs partinamn som redan från början gör det omöjligt att nå stora grupper av väljare.

Hur väl valt är namnet ”Piratpartiet” egentligen? För de invigda i frågor om fildelning, FRA och IPRED fungerar det förstås alldeles utmärkt; namnet ger precis rätt associationer för den intensivt internetanvändande delen av befolkningen. Men för alla de som inte står på informationssamhällets barrikader är det här med Pirat snarare främmande och fördunklande: nyfikenhetströskeln sätts för högt. Men OK. Någon tydlig mittenpolitik annat än noggrant redovisade strategier om hur man skall spela ut de båda blocken mot varandra har inte partiet.

Givet Piratpartiets huvudbudskap (fria informationsflöden, öppenhet, insyn, integritet) skulle kanske en flirt med den svenska historien vara på sin plats. Vår första tryckfrihetsförordning tillkom i slutet av Frihetstiden, redan 1766 – just det, tio år före den amerikanska självständighetsförklaringen och tjugotre år före franska revolutionen! Då grundlagsfäste vi svenskar rätten att få framföra åsikter, muntligt eller i tryck (snacka om ett grundläggande svenskt värde). Då tillkom den för vårt land unika principen om allmänna handlingars offentlighet: Att vem som helst kan begära ut offentliga dokument utan att behöva förklara varför eller legitimera sig. Varför inte ”Piratpartiet 1766”.

/Henrik Oscarsson

12 kommentarer på “Piratpartiet 1766

  1. Det sista förslaget är klart intressant.. :-)Det har förts en ganska omfattande diskussion om namnet på diverse bloggar, men den bästa förklaringen som jag har sett till varför det har fungerat ganska bra som namn är:1. Det finns ett par-tre miljoner människor som har fildelat olagligt i Sverige och därmed av skivindustrin definieras som pirater. Varför inte utnyttja den identifikationen?2. Den största tröskeln med att starta ett nytt parti är att få uppmärksamhet. Vilken tidning hade skrivit om \”Partiet för medborgarrätt och ett fritt internet\”?Vad gäller frågan om höger och vänster så är piratpartiet i sin egen definition ingetdera, men erkänner villigt att det också är en valid kategorisering, men man tar som parti inte ställning i den dimensionen eftersom man vill fokusera på sina huvudfrågor.Det är alltså inte så att PP påstår att det inte finns ett höger eller vänster, bara att man för att samla krafter från bägge sidor avstår från att ta ställning som parti.Piratpartister finns det dock gott om som personligen är liberala eller vänster av olika slag. Dock har jag inte stött på någon som uttrycker konservatism som huvudsaklig personlig ståndpunkt.

    Gilla

  2. Här ett skäl mot 1766: För de invigda i frågor om tryckfrihet, konstitutionalism och demokrati fungerar det förstås alldeles utmärkt; namnet ger precis rätt associationer för den intensivt grundlagsanvändande delen av befolkningen. Men för alla de som inte står på författningsfrågornas barrikader är det här med 1766 snarare främmande och fördunklande: nyfikenhetströskeln sätts för högt.

    Gilla

  3. 1766 må ha varit året för vårt första försök till tryckfrihetsförordning, men den blev dessvärre inte långlivad.Steg för steg reducerades den, med hållpunkter som 23 februari 1802, då hovkanslern fick nära nog oinskränkt makt över det tryckta teologiska ordet. Ett mandat som utvidgades till att i praktiken gälla allt som trycktes den 2 maj 1807.Det var först 1809 som arbetet med en TF värd namnet påbörjades i Sverige, ett arbete som kulminerade med den TF som sedan gällde näst intill ograverad fram till 1975, nämligen den från den 16 juli 1812.Ergo, Piratpartiet 1812 vore i så fall ett relevantare alternativ IMHO. 🙂

    Gilla

  4. Tack för ett seriöst förslag (!)Nu tycker jag själv att \”Piratpartiet 1766\” (eller 1812) mest ger extremt bruna vibbar om man inte har en personlig relation till själva årtalet.

    Gilla

  5. Jag tycker det är k3wlt ,påminner mig om t ex \”Razor 1911\” och liknande.Eller varför inte göra en \”NG LI\” eller \”STHML\” eller nått liknande som \”PRIPA 1766\” eller liknande.Ganska elajt faktiskt 🙂

    Gilla

  6. Tack för bra inlägg!Johan: touché (här föll jag på eget grepp, borde ha delat upp inlägget: ett om nya partiers vh-positioneringar och ett om 1766 års tryckfrihetsförordning.Jörgen: är det verkligen ansvarsfullt av ett parti att sikta på riksdagen UTAN att flagga en huvudinriktning längs den viktigaste ideologiska dimensionen i Sverige? Exempelvis har Piratpartiets syn på en (alltför klåfingrig) stat tydlig bäring på klassiska vänster-högerfrågor om statens roll, men vi väljare har svårt att räkna ut exakt hur (är PP t ex för eller emot en generell välfärdsstat eller kvotering av föräldraförsäkring eller andra slags staliga \”interventioner\” i privatlivet som INTE har med kunskap och information att göra?) Enbart strategi räcker inte. Tänk om PP hamnar i en regering och behöver ta ansvar för politik på mängder av politikområden? utan att först ha redovisat detta för sina väljare?Björn: visst har du rätt, men 1766 har ändå symbolisk betydelse menar jag.Mikael: verkligen synd att användning av den svenska historien (i det här fallet ett årtal för en av världens äldsta tryckfrihetsförordningar) skulle ge bruna vibbar. Nej, stjäl tillbaks historien!Perty: OK. Jag antar att Razor 1911 är lika känt inom hackerkretsar som 1766 års tryckfrihetsförordning är för oss statsvetare :)/Henrik Oscarsson

    Gilla

  7. Ansvarsfullt eller inte…PP redovisar klart och tydligt att man kommer att stödja det block som ger den bästa dealen i deras frågor, och säger att de frågorna är mycket viktigare än vilket block som bestämmer politiken i övrigt. Det är alltså upp till väljaren ifall man tycker det resonemanget håller eller inte.Utgångspunkten är alltså för väljaren en ekvation med tre variabler:A=Skillnaden i praktisk politik över mandatperioden mellan en \”höger\” eller \”vänster\”-regering.B=Möjligheten för PP att få igenom en skillnad i praktisk politik för sina frågor om man kommer in.C=Signalvärdet avseende Piratpartiet kärnfrågor av att partiet får en betydande antal röster.Man ska rösta på piratpartiet om man anser att B + C är större än A.Själv anser jag att A är relativt litet, en skillnad mellan en socialliberal koalition och en annan socialliberal koalition, medan C är ganska stort, och kan resultera i att de stora partierna börjar fundera lite mer på vart övervakningssamhället är på väg.B är nog inte speciellt realistiskt, men om de hamnar i en vågmästarställning så kanske det kan ge en effekt.Att PP skulle hamna i en regering är nog inte en realistisk farhåga…

    Gilla

  8. Jörgen: Som du märker är jag medvetet provokativ, men det beror förstås på att jag är nyfiken på hur man (pp) tänker och på hur vi skall förstå detta \”fenomen\”. Varför starta ett helt parti och ställa upp i demokratiska val om man inte siktar på att regera? Då kan man väl istället lägga kraften på att bygga en inflytelserik intresseorganisation, lobbyorganisation eller medborgarrättsrörelse? Du resonerar ungefär som stödstrumporna gjorde inför 1994 års val — man hotade med att starta ett feministiskt parti och satt sedan relativt nöjda när jämställdhetsfrågorna hamnade högt på agendan och anammades av de etablerade partierna. Svårt just nu att se att pp skulle lägga ned om ett etablerat parti stal deras partiprogram?Och om man tycker A (att det ändå är för små ideologiska skillnader mellan blocken) ja då har väl pp ingenting att förlora på att definiera sig som ett mittenparti längs den ideologiska vh-skalan (det är ju där alla marginalväljarna finns enligt statsvetarnas ekonomiska demokratimodeller)Regeringsfrågan är aktuell att bearbeta för alla partier som allvarligt siktar på riksdagsrepresentation. Vi har INGEN ANING om hur det parlamentariska läget kan se ut efter 2010 års val. Jag har tidigare argumenterat för att det saknas beredskap för kniviga situationer; och det beror mycket på att vi egentligen aldrig haft något jordskredsval i Sverige där den politiska kartan ritats om från grunden. Någon gång kommer det hända. Att enbart ha en snillrik utpressningsstrategi gentemot de båda blocken, utan beredskap att ta ett (högst eventuellt) regeringsansvar kan på goda grunder ifrågasättas.

    Gilla

  9. Varför starta ett helt parti och ställa upp i demokratiska val om man inte siktar på att regera?Varför köpa aktier i ett företag om man ändå inte kan bli VD? :)När jag gick på Chalmers för 40 år sedan, så ägde studentföreningen (eller om det var CCC) en (1) aktie i Pripps. Detta för att få tillträde till Pripps årsmöte, där de varje år framträdde i frack och hög hatt, och varje år framkastade de en motion om att dra en pipe-line från Pripps till Chalmers.Det finns olika sätt att ta sig in i maktens korridorer… Då kan man väl istället lägga kraften på att bygga en inflytelserik intresseorganisation, lobbyorganisation eller medborgarrättsrörelse?De flesta av oss som var med från början kommer från just sådana grupper (t.ex. EFF och Piratbyrån). Men efter 2005 års nya skärpningar av UhRL insåg vi att politikerna inte lyssnar på ideella organisationer, bara på rika lobbygrupper.Det var efter denna frustrerande upptäckt som piratpartiet bildades. För om det är en punkt där stofilpolitikerna är sårbara så är det just när det gäller antalet röster de får. En röst på (pp) kan vara en röst mindre på de gamla partierna, och det svider i skinnet på dem.Piratpartiets målsättning är, till skillnad från de etablerade partiernas, inte makt. Tvärtom är vår ultimata målsättning att göra oss själva överflödiga. När vi väl har fått vänt den skenande UhRL-skutan på rätt kurs och gett samhällsmedborgarna tillbaka sin urgamla rätt till det gemensamma kulturarvet — utan att giriga multinationella mediaföretag har kontroll över det — och säkerställt resten av våra grundlagsskyddade rättigheter, ja då packar vi våra portföljer, tackar för kaffet och åker hem.

    Gilla

  10. Intressant inlägg! Jag håller med i mycket av din kritik mot PP, men jag ska ändå komma med några invändningar :)Jag har liksom du tänkt att PP är ett svårt namn som kan ge dåliga vibbar, men samtidigt är det en dörröppnare. Ett parti som heter \”Mittenpartiet\” låter inte särskilt spännande, men Piratpartiet har fått uppmärksamhet mycket tack vare ett provocerande namn.På samma sätt är det nog när det gäller att driva ett parti. Medierna fungerar så att det ger uppmärksamhet att starta ett parti snarare än ännu än påverkansorganisation. Det är väl samma fenomen som att typer som inte har en chans att vinna presidentvalet i USA ändå ställer upp (det och att de är lite knäppa :))Jag tycker också att det är oansvarigt att inte ta ställning till mer än ett fåtal frågor, men problemet att de måste sitta i regering behöver väl inte uppkomma? De kan väl lugnt att agera stödparti åt en regering som låter dem genomföra sin politik?Jag tycker för övrigt att det skulle vara väldigt intressant med undersökningar om hur PP:s medlemmar och sympatisörer ställer sig politiskt enligt någon slags traditionell skala. Är inte det något som ni skulle kunna undersöka lite närmare?

    Gilla

  11. Om man ska sitta i regering bör man som parti ha tagit ställning i samtliga frågor, det håller jag med om. En regering måste ju hantera allt som dyker upp under mandatperioden, och då är det rimligt att kräva att partierna i regeringen har ett någorlunda heltäckande program.Men Piratpartiet siktar inte på att sitta i regeringen. Även om vi (rent hypotetiskt) fick egen majoritet skulle vi inte bilda regering. Vi skulle bara se det som en ovanligt stark vågmästarställning mellan två block som hade runt 20-25% vardera, och tillämpa vår vanliga vågmästarstrategi.Därför behöver vi inte ta ställning själva i alla frågor som de existerande partierna redan hanterar på ett någorlunda okay sätt. Att vi är ett fokusparti som tydligt berättar vad som är våra frågor, och vad som inte är det, är vår största styrka. Det är det som gör att vi kommer kunna leverera resultat om vi kommer in på det sätt vi vill.Att vi är ett parti istället för en aktivistgrupp beror på att vi har prövat aktivism och sett att det inte räcker, precis som Björn Felten skriver.Jag har utvecklat det temat i inlägget Aktivism räcker inte.

    Gilla

Lämna ett svar till Henrik Oscarsson Avbryt svar