Jag fick ett par frågor om väljarrörlighet i samband med EUP-valen. Tyvärr har Valforskningsprogrammet ännu inte kunnat bekosta panelundersökningar för att uppskatta väljarrörligheten mellan EUP-valen, en möjlighet som vi alltid har med riksdagsvalundersökningarna. Vi vet alltså inte hur stor andel som byter parti mellan två EUP-val. Försöken att förmå respondenterna i våra EUP-undersökningar att komma ihåg hur de röstat i tidigare EUP-val har misslyckats. Minnesfelen är alltför stora för att kunna göra korrekta uppskattningar. Däremot kan vi uppskatta väljarrörligheten mellan närliggande riksdagsval och EUP-valen (se nedan).
Den överlägset största rörligheten mellan riksdagsval och EUP-val sker mellan gruppen röstare och icke-röstare. Demobiliseringen till sofflocket i samband med EUP-valen är mycket stor för alla partier. Men håller vi oss till rörligheten bland partiväljare ser resultaten ut så här:
- Andel partibytare mellan 1994 års riksdagsval och 1995 års Europaparlamentsval: 29 procent
- Andel partibytare mellan 1998 års riksdagsval och 1999 års Europaparlamentsval: 30 procent
- Andel partibytare mellan 2002 års riksdagsval och 2004 års Europaparlamentsval: 38 procent
I riksdagsval brukar cirka 85-90 procent av väljarna rösta i enlighet med sin partiidentifikation. Enkelt uttryckt, man brukar rösta på det parti man allmänt sett tycker bäst om. Man röstar på sin förstapreferens. Så enkelt är det inte i EUP-valen. Andelen som röstat i enlighet med sin partiidentifikation har varit klart lägre, 79 procent 1995 och 77 procent 1999. I Europavalet 2004 sjönk den andelen ytterligare till endast 70 procent. Många väljare röstar med andra ord inte på sina normala favoritpartier i EUP-valen.
Läs mer i boken Europaval som Du laddar ner här.
Henrik Ekengren Oscarsson 