Biståndsviljan i Sverige utgör en av de längsta tidsserierna vi har tillgång till inom svensk samhällsvetenskap. Frågor om u-hjälp och bistånd har inte ställts på exakt samma sätt hela tiden, men vi kan ändå gå tillbaka till 1956 för en tidsserie med acceptabel jämförbarhet. För detaljer hänvisas till Ekengren & Oscarsson (1998).
Figuren visar andelen biståndsvänliga personer i Sverige. Ju högre andel desto starkare biståndsvilja.
De blåa siffrorna är hämtade från svenska valundersökningar. De gröna siffrorna är Statistiska centralbyråns regelbundna mätningar av biståndsviljan och desamma som SIDA brukar använda sig av. De orange siffrorna är hämtade från SOM-undersökningarna under perioden 1987-2009.
Stödet för svenskt bistånd till utvecklingsländer var mycket starkt under den period då det statliga biståndet byggdes upp, framför allt under 1960-talet. Det fanns en stor och växande kaka att fördela både inom landet men också utanför Sveriges gränser.
Ekonomiska konjunkturer spelar en viktig roll för nivån på biståndsviljan. Det finns både på aggregerad nivå och individnivå ett starkt samband mellan ekonomi och biståndsvilja. När samhällsekonomin är dålig minskar svenska folkets biståndsvilja, som under 1990-talskrisen när vi såg fallande biståndsvilja i Sverige. Biståndsviljan återhämtade sig sedan mycket starkt.
Efter finanskrisen har biståndsviljan minskat igen. Mellan 2007 och 2009 visar SOM-undersökningarna en kraftig nedgång i stödet för svenskt bistånd, från 47 procent till 36 procent. Denna minskning är min huvudnyhet och kommer vi tala mer om strax.
Lägg märke till att det är samma fråga (”minska u-hjälpen”) som används i valundersökningarna (blå) som i SOM (orange). Biståndsviljan är genomgående mer positiva i de svenska valundersöknignarna. Skillnaderna i skattningarna beror på datainsamlingsmetoden: I Valundersökningarna som ger en ljusare bild av biståndsviljan handlar det om besöksintervjuer där intervjuare från SCB kommer hem och tittar respondenterna i ögonen. I SOM-undersökningarna är det postenkäter, som bekant, som respondenterna fyller i alena hemma vid köksbordet. Resultatet är en svagare biståndsvilja.
Satisficing-effekter, att respondenter tenderar att vilja vara till lags och därför ge svar som är förenliga med samhällsnormer, är starkare i besök än i enkät. Här illustrerat med biståndsopinionen. Likartade effekter av datainsamlingsmetod finns för inställning till hårdare straff, flyktingmottagning och tolerans gentemot oliktänkande.
Hela powerpointpresentationen från gårdagens SOM-seminarium där min presentation av biståndsviljan ingår ligger publicerad på www.som.gu.se
Henrik Ekengren Oscarsson 