Mänsklighetens framtid

Bakom den här isbeklädda dörren på 78 grader nord vilar mänsklighetens framtid. Åtminstone en del av den. Det var den känsla man fick genom att vara på besök. Här på Svalbard, i 18 minusgrader och tvåhundrafemtio meter in i permafruset berg, vilar 400 000 fröprover från runt om i världen. Det handlar om en jättelik säkerhetsbackup för de fröbanker som byggts upp i andra delar i världen för att kunna ta fram fungerande grödor utifall utbrott av växtsjukdomar eller klimatförändringar så skulle framtvinga. Skulle något hända med de vanliga sorterna av majs, vete eller ris (som står för den absoluta huvuddelen av mänsklighetens kaloriintag) får vi problem. Då behöver vi ha access till många av de varianter som vi idag inte använder oss av.

Mat kan man tycka är hyfsat viktigt. Men även när det gäller världens fröbanker lär vi oss samma läxa som i många andra sammanhang. De största utmaningarna är inte att torka, lagra, frysa, packa och skeppa fröprover. God vilja finns i massor och medel att genomföra projekt av det här slaget går också att skaka fram. Men vi fick höra flera exempel på att stora mängder värdefulla fröprover gått förlorade på grund av att människor helt inte kan hålla sams eller planera ordentligt.

Det ser helt enkelt ut som om konflikter, maktmissbruk och korruption till följd av dåligt fungerande politiska institutioner blir mänsklighetens fall. Mer forskning skulle kunna leda till värdefulla bidrag. När man tänker på en del andra saker vi lägger pengar på blir man övertygad om att det är nåt vaj på våra prioriteringar.