Svenska folkets inställning till den Europeiska unionen har genomgått en stor förändring under de senaste tjugo åren. I den nyutkomna boken Väljarbeteende i Europaval redovisas bland annat de svenska väljarnas uppfattningar om på vilken nivå — nationell eller EU-nivå — beslut på olika politikområden bäst bör fattas. Frågan vi ställde i besöksintervjuundersökningen i samband med Europaparlamentsvalet i juni 2009 var ”Enligt din mening, i vilken utsträckning bör besluten inom följande områden fattas på nationell nivå respektive på EU-nivå?”. Respondenterna fick bedöma 12 olika politikområden på en skala från 1=”uteslutande på nationell nivå” till 7=”uteslutande på EU-nivå”. Resultaten kunde jämföras tillbaka till 2004 års Europaparlamentsval. I figuren nedan redovisas genomsnitt för de 12 jämförbara politikområdena.
Intressant att notera är att samtliga politikområden uppvisar högre medeltal 2009 än vad de gjorde 2004. Den allt mer positiva inställningen till EU och EUs allt starkare samband med och betydelse för lägre nivåer i flernivådemokratin har inneburit att svenskarna blivit mer positivt inställda till att EU spelar en tydligare roll på olika politikområden. Förändringarna är störst när det gäller utbildning, ekonomisk politik och miljö.
Liksom 2004 är det miljö, utrikespolitik och brottsbekämpning som svenska folket anser bör i huvudsak beslutas på EU-nivå. Välfärd, arbetslöshet och skatter är politikområden som fortfarande i störst utsträckning betraktas som nationella angelägenheter av de svenska väljarna.
Läs mer i Linda Bergs kapitel ”Solidaritetens och identitetens gränser” i boken som finns att ladda ned från Valforskningsprogrammets hemsida:
Henrik Ekengren Oscarsson 
Vad gäller utbildningen kan man undra om det är bolognaprocessen som nått utanför oss som vandrar i akademiens korridorer.
GillaGilla