Månadens förslag att ta ställning till på min blogg under december var ”minska inkomstskillnaderna i samhället”. Indikatorn har använts i olika undersökningar i närmare tjugofem år för att fånga in det centrala grundelementet (syn på jämlikhet) medborgarnas vänster-högerideologier. I de svenska valundersökningarna har respondenterna fått ta ställning till förslaget sedan miljövalet 1988. I den politiska inrikesdebatten har diskussionerna om inkomstskillnadernas önskvärda nivå inte varit särskilt central. Men nu känns den hetare än någonsin. Frågan kräver ideologiska ställningstaganden: Hur stora inkomstojämlikheter bör det goda samhället ha? Här kan vi förvänta oss att Juholt och Reinfeldt ger oss olika svar (om nu någon skulle få för sig att fråga dem).
I den stora väljarundersökningen i samband med 2010 års val placerade sig Oro för ökade sociala klyftor under de kommande 5-10 åren på fem i topp-listan över de saker väljarna oroade sig för tillsammans med ökad brottslighet, stor arbetslöshet, sämre sjukvård och försämrade förhållanden mellan svenskar och invandrare (se sid 23 i vår nya rapport om valet). Intressant i sammanhanget är att oron för ökade sociala klyftor tillhör den i särklass mest partiskiljande väljaroron enligt Valundersökningen 2010. Alliansväljare 2010 var avsevärt mindre oroade för ökade sociala klyftor (12-20 procent ”mycket oroande” än rödgröna partiers väljare (52-68 procent). Här går en viktig ideologisk skiljelinje i svensk politik. Är det vänstern eller högern som blir mest framgångsrik när det gäller att övertyga svenska väljare om var den bästa balansen bör träffas när det gäller nivån på inkomstojämlikheterna?
För att göra reklam för de unika opinionsdata vi har i Sverige låter jag mina bloggläsare ta ställning till några av de förslag som vi opinions- och valforskare brukar använda i våra stora riksrepresentativa frågeundersökningar. Mina bloggläsare tycks ha en något mindre positiv inställning till förslaget att minska inkomstskillnaderna i samhället (50 procent ”bra”) än vad medborgarna har (60-70 procent ”mycket bra”+”ganska bra” under den senaste tjugoårsperioden).
För den som vill botanisera vidare i alla de sakfrågor vi låtit respondenterna i de svenska Valundersökningarna ta ställning till under de senaste femtiofem åren kan vi rekommendera en nyutkommen tabellrapport från Valforskningsprogrammet (se källa nedan). Månadens förslag i januari blir ett politiskt förslag med lika många år på nacken: ”ta emot färre flyktingar i Sverige”.
Källa: Forsberg, Malin & Per Hedberg (2011) Väljarnas sakfrågeåsikter 1956-2010. Valforskningsprogrammets rapportserie 2011:3. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
Henrik Ekengren Oscarsson 