TV-reklam blev väljarnas i särklass vanligaste direktkontakt med partierna i samband med valrörelsen 2010, långt vanligare än att läsa valbroschyrer (52 procent), besöka partiernas hemsidor (19 procent) eller kontakter via sociala medier på Internet (13 procent), enligt Valundersökningen 2010.
De tre viktigaste exponeringskällorna för partiers kampanjverksamhet handlar alltså fortfarande om passiv envägskommunikation utan interaktivitet: partierna sänder ett budskap till väljarna och väljarna låter sig exponeras. Nätsajter och sociala medier kan sägas befinna sig i gränslandet till större interaktivitet: de tekniska möjligheterna finns men det är inte nödvändigtvis tvåvägskommunikation det handlar om när partierna twittrar, bloggar eller delar information via Facebook.
Valundersökningarnas värdefulla tidsserier visar att de former av kontakter som bjuder störst interaktivitet, i viss mån valmöten men framför allt telefonsamtal, hembesök och arbetsplatsbesök faktiskt aldrig har varit särskilt vanliga i svenska valrörelser. Personliga kontakter och valmötesbesök befinner sig dock i klar nedgång under de senaste tjugo åren: andel väljare som besökt valmöte i samband med valrörelsen har minskat från 13 procent 1982 till 8 procent 2010. Och andelen väljare som blivit uppvaktad på sin arbetsplats av en valarbetare har minskat från 9 till 5 procent under samma period.
Alla opinionsbildares önskedröm om ökad interaktivitet mellan partier och väljare kan knappast sägas ha infriats. Genombrottet för Valrörelsen 2.0 låter vänta på sig ytterligare ett tag. Så gott som all information om partiernas politik överförs alltjämt till väljarna indirekt, medierade av press, radio och tv vilket visar hur enormt stor makt medieredaktionerna har när det gäller att presentera partiernas politik och företrädare för väljarna. Partierna har långt kvar till att samtala ostört och direkt med många väljare.
Väljarna försöker inte ens samtala med varandra om politik i särskilt stor utsträckning under valrörelserna: Omkring var sjunde väljare (16 procent) försökte övertyga någon annan om hur de skulle rösta i riksdagsvalet; och, omvänt, var femte väljare (19 procent) uppgav att de blivit föremål för påverkansförsök från någon familjemedlem eller bekant. Nästan alla dessa väljare är redan politiskt intresserade och starkt exponerade för medievalrörelsen.
För detaljer kring frågeformuleringar och svarsalternativ som vi använder oss av, se här.