SOM och flyktingopinionen i Sverige

Det stormar lika mycket varje år när SOM-institutet vid Göteborgs universitet presenterar de senaste resultaten av våra kontinuerliga mätningar av svenska folkets åsikter kring invandring, integration, flyktingmottagning och främlingsfientlighet. De senaste dagarna har vi fått många mejlfrågor och kommentarer som bygger på en del missuppfattningar om hur SOM arbetar och varför SOM genomför de mätningar vi gör. Jag väljer att svara i form av ett längre blogginlägg som jag hoppas kan räta ut en del frågetecken.

Postenkäter till svenska folket
SOM-institutet genomför varje höst sedan 1986 enkätundersökningar. Vi sänder ut våra enkäter till ett slumpmässigt urval av boende i Sverige 16-85 år. Det är inte vi som väljer ut vilka som ska få fylla i enkäten. Vi överlåter detta till slumpen. Alla folkbokförda i Sverige finns på en lång lista. Niotusen personer väljs från listan. Sannolikheten för att en person väljs ut att delta i undersökningen kan beräknas. Om du som läser är folkbokförd i Sverige är det en chans på 843 att just du blir utvald i en SOM-undersökning. Blir du utvald är du en del av den miniatyrkopia av svenska folket som vi använder för att dra våra slutsatser.

Finansiering
SOM-institutets undersökningar finansieras tillsammans av de forskare, myndigheter och organisationer som själva väljer att samverka med oss. Många av de deltagande forskningsprojekten har stöd från nationella forskningsråd (t ex Vetenskapsrådet, Formas, Riksbankens Jubileumsfond, FAS) där forskarna vunnit forskningsmedel i konkurrens med andra forskare. Utan denna samverkan skulle det inte bli några SOM-undersökningar. Vårt sätt att försäkra oss om fortsatt samverkan är att sikta på att vara bäst i Sverige på att genomföra enkätundersökningar. SOM-institutets undersökningsledare har sista ordet när det gäller utformningen av frågor och svarsalternativ.

Fullt dokumenterad
Eftersom SOM-institutet är placerat nära forskningen vid ett av landets universitet verkar vi under full öppenhet och insyn. På vår hemsida har du tillgång till allt som kan behövas för att göra en självständig värdering av tillförlitligheten i våra undersökningar. Här kan du läsa metodredovisningar, se presentationer, bläddra i enkäter, ladda ned tabellrapporter, arbetsrapporter och våra böcker. Du kan djupdyka i våra noggranna bortfallsanalyser och metodutvärderingar. Om du har svårt att hitta något hjälper vi gärna till.

Enkäternas innehåll
Postenkäterna i vår nationella undersökning innehåller närmare 100 frågor om allt ifrån balkongodling till partisympatier. Det finns en stor ämnesmässig bredd i de frågor vi ställer till svenska folket. Det exakta innehållet beror på vilka samverkanspartners som deltar i undersökningen. I vår huvudrapport som släpptes igår deltar 38 forskare från många olika discipliner. Alla analyser i boken är utförda på samma datamaterial, de nationella SOM-undersökningarna 1986-2011. Alla data om svenska folkets medievanor, hälsa, åsikter, värderingar, preferenser, livsstilar, personligheter kommer alltså från samma undersökningar.

SOM-institutets organisation
Ibland får man uppfattningen att medverkande forskare är anställda vid SOM-institutet. Så är inte fallet. SOM har en mycket liten organisation. Omräknat i årsarbetstider är det fem och en halv anställd vid SOM. De forskare som samverkar med oss och medverkar i våra publikationer har universitetsanställningar på landets universitet och högskolor.

Som man frågar får man svar
Detta är en självklarhet för alla seriösa opinionsforskare. Utformningen av frågor och svarsalternativ har utomordentligt stor betydelse för vilka resultat som framkommer. För den som är nyfiken på opinionsförändringar över tid är därför viktigt att försöka använda många olika frågor som handlar om samma sak. Vill man spåra förändringar över tid kan man inte byta frågeformuleringar. Man måste använda ställa exakt samma fråga år efter år och undersökningen måste gå till på samma sätt. Grundidén med hela SOM-projektet är att bygga upp tidsserier genom upprepade undersökningar.

”Ta emot färre flyktingar”
Det politiska förslag som debatterats mest de senaste dagarna är ”ta emot färre flyktingar”. I SOM-undersökningarna får de svarande ta ställning till om de tycker förslaget är ”mycket bra”, ”ganska bra”, ”varken bra eller dåligt”, ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt”.

Förslaget om att ta emot färre flyktingar ingår alltid i en lista med liknande förslag hämtade från aktuell svensk samhällsdebatt. Här nedan är ett exempel på hur det kan se ut i våra formulär.

Det specifika politiska förslaget ”ta emot färre flyktingar” har använts vid 29 tillfällen i de två undersökningsserier där jag har huvudansvaret (SOM-undersökningarna och Valundersökningarna). Resultaten redovisas nedan med den nya skattningen från 2011 inlagd i figuren nedan (procentandelarna avser andelen som svarat att de tycker förslaget är mycket eller ganska bra. De båda tidsserierna bekräftar varandra så tillvida att stödet för förslaget att ta emot färre flyktingar var starkast i början 1990-talet men har sedan dess varit klart lägre. För opinionsforskare är skattningarna (procentandelarna) inte alls särskilt centrala. Det som är intressant är hur dessa skattningar förändras över tid och hur de varierar mellan olika grupper.

Många indikatorer på flykting/invandringsopinion i SOM-undersökningarna
Förslaget ”ta emot färre flyktingar” är det som förekommer mest i medierapporteringen. Detta är dock endast en av alla de indikatorer för flyktingopinion som finns med i undersökningarna. Det finns inget bättre material än SOM-undersökningarna för den som vill analysera utvecklingen av svensk invandring/flyktingopinion. Det finns en längre lista på relevanta frågor varav de allra flesta finns mätta vid många tillfällen under de senaste tjugofem åren. Här är några exempel:

• – ta emot fler flyktingar
• – ta emot färre flyktingar
• – öka det ekonomiska stödet till invandrare så att de kan bevara sin kultur.
• – Sverige bör ta emot fler flyktingar från andra länder
• – invandrarna i Sverige ska fritt kunna utöva sin religion här
• – det finns för många utlänningar i Sverige
• – invandrarpolitiken bör hjälpa flyktingar och invandrare att anpassa sig till svensk kultur och tradition
• – satsa på ett mångkulturellt samhälle med stor tolerans gentemot människor med andra religioner och levnadssätt
• – svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring

I tillägg samlar vi data om omständigheter som är acceptabla för att flyktingar ska beviljas uppehållstillstånd, i vad mån ”flyktingar och invandring” anses vara ett viktigt samhällsproblem och i vilken utsträckning svenska folket oroar sig för ”ökat antal flyktingar”, samt syn på de olika världsreligionerna. Allt detta borde kunna intressera alla dem som är djupt engagerade i sakfrågan. Huvudslutsatsen att svenska folket inte har blivit mer negativa/restriktiva i frågor som rör flyktingar/invandring under senare år har ett massivt stöd i undersökningsresultaten.