Hur hade valen slutat om väljarna varit fullt informerade, det vill säga levt upp till de högt ställda krav som ibland ställs på demokratiska idealmedborgare? Frågan aktualiserades av Larry Bartels (1996)som genomförde den första kontrafaktiska analysen av hur amerikanska presidentval skulle ha slutat om alla väljare varit fullt informerade. I ett sådant tänkt scenario kom han fram till att Demokraternas kandidat skulle nått bättre valresultat i amerikanska presidentval – i snitt två procentenheter bättre. Om de amerikanska väljarna varit fullt informerade hade Demokraterna vunnit på det.
Vi har bättre data och bättre mått på väljarkunskap än vad Bartels hade tillgång till och har vid flera tillfällen replikerat Bartels analyser för Sverige (Holmberg & Oscarsson 2004; Oscarsson 2007). Vi uppskattar effekten av politisk kunskap på partival i en multinomial logistisk regressionsmodell under kontroll för ett stort antal bakomliggande variabler – kön, ålder, boendeort, utbildning – som vi vet samvarierar med såväl politisk kunskap som partival. Sedan kan vi beräkna predicerade röstsannolikheter för de olika partierna när alla väljares kunskap sätts till 1 (=maximal poäng på våra kunskapsindex).
Men de direkta kunskapseffekterna förslår inte långt. En intressant problematik som man behöver ta hänsyn till när man modellerar kunskapseffekter är att effekten av politisk kunskap går i olika riktning i olika väljargrupper. Kunskapseffekternas riktning är villkorad av ideologisk vänster-högerorientering och yrkesgruppstillhörighet. Ökad kunskap bland vänsterorienterade industriarbetare leder exempelvis till en högre sannolikhet för röstning på Socialdemokraterna medan ökad kunskap bland högerorienterade tjänstemän innebär lägre sannolikhet för röstning på S. En tolkning av dessa interaktionseffekter är att kunniga väljare är bättre ideologiskt bevandrade och bättre på att identifiera sina ”sanna” politiska intressen än okunniga väljare. Ett annat sätt att säga samma sak är att kunniga väljare är bättre på att använda yrkesgruppstillhörighet och ideologi som informationsgenvägar när de väljer parti (Lau & Redlawsk 2001).
I tabellen nedan har vi aggregerat upp resultaten för att undersöka om valresultaten i riksdagsvalen 1985-2010 skulle ha blivit annorlunda om alla väljare levt upp till idealet att vara fullt informerade. Fram träder ett intressant huvudmönster. En valmanskår bestående av fullt informerade väljare hade inneburit aggregerade röstvinster för allianspartierna C, FP, KD och M i sex av åtta val under perioden. I genomsnitt hade de fyra borgerliga partierna gjort 3,2 procentenheter bättre ifrån sig om väljarna varit maximalt politiskt kunniga.
Resultaten ser lite olika ut från val till val. Klart är att de stora partierna Moderaterna och Socialdemokraterna tycks drabbas hårdast i en tänkt situation med fullt informerade väljare, i snitt –2,6 respektive –2,7 procentenheter under perioden 1985-2010. Det enda parti som ligger med plussiffror under hela perioden är Folkpartiet som i genomsnitt skulle gjort i snitt +4,6 procentenheter bättre valresultat.
Källa: Svenska valundersökningar 1985-2010. Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013) Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts Juridik (s 293-297).
Nivån på väljarnas politiska kunskaper har betydelse för valutgången i svenska riksdagsval. Visserligen är scenariot om en fullt informerad väljarkår inte särskilt realistiskt; även om de är hårt kontrollerade ger vi kunskapseffekterna maximalt spelrum i vår kontrafaktiska analys. Likafullt hade de politiska konsekvenserna av en fullt informerad väljarkår varit mycket stora: Socialdemokraterna hade inte kommit till makten i 1994 års val och hade förlorat regeringsmakten 2002. Fredrik Reinfeldt hade sluppit förlora alliansmajoriteten 2010. Och Sverigedemokraterna hade inte kommit in i riksdagen i valet 2010.
Uppdatering 28 mars 2014: Ett resultat som blivit särskilt uppmärksammat är att Kristdemokraterna fått ett klart starkare stöd (+7,2 pe) i 2010 års val i en situation där väljarna är fullt informerade. På motsvarande sätt hade Moderaterna gjort ett mycket svagare resultat 2010 (-8,0 pe). Bakom dessa ovanligt stora effektmått döljer sig det faktum att många politiskt kunniga allmänborgerliga väljare valde att taktikrösta i 2010 års val. Taktikröstningen slog alla tiders rekord i valet och 16 procent av väljarna valde att rösta på ett annat parti än det som de tyckte bäst om. I synnerhet var det bland sofistikerade borgerliga väljare taktikröstningen på Kristdemokraterna var särskilt vanligt förekommande. Stora mått av taktikröstande på KD bland politiskt kunniga personer är en alltså förklaring till de kunskapseffekter vi estimerat för 2010.
Analysen ovan är en aptitretare från den nyutkomna boken ”Nya svenska väljare” av Henrik Oscarsson & Sören Holmberg. Där kan du läsa mer om hur politiskt kunniga svenska väljare är. Du hittar mer information här.
Lästips för den nyfikne:
- Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013). Nya svenska väljare. Stockholm, Norstedts Juridik.
- Oscarsson, Henrik (2007). ”A Matter of Fact? Knowledge Effects on the Vote in Swedish General Elections, 1985-2002.” Scandinavian Political Studies 30: 301-322.
- Lau, Richard R. & David P. Redlawsk (2001). ”Advantages and Disadvantages of Cognitive Heuristics in Political Decision Making.” American Journal of Political Science 45(4): 951-971.
- Bartels, Larry M. (1996). ”Uninformed Votes: Information Effects in Presidential Elections.” American Journal of Political Science 40: 194-230.
Henrik Ekengren Oscarsson 
Onekligen intressant. Finns det, i den här modellen, någon väljargrupp som blir mer trolig att rösta SD (eller för den delen NyD) med stigande politisk kunskap?
GillaGilla
I modellen för 2010 — som redovisas i sin helhet i boken — tycks det finnas en liten grupp vänsterorienterade småföretagare där sannolikheten att rösta SD ökar med ökad kunskap. Enda undantaget dock. Och en väldigt liten grupp; så jag skulle helst ha sett mer empiri innan det är värt att kommentera ytterligare.
GillaGilla
Intressant, men svårmätt. Hur definierar ni egentligen \”kunnighet\” i svensk kontext? En allmän kunskap om svensk politik (\”Hur många platser finns det i riksdagen\”), kunskap om vilka partier vars politik bäst stämmer överens med deras egna åsikter (\”Eftersom du prioriterar ämne A, B och C borde du röstat på X-partiet\”) eller kunskap i sakfrågor? Inkluderas partiernas trovärdighet i ekvationen, eller förväntas väljarna tro att alla partier alltid kommer hålla alla vallöften?I många frågor hävdar jag att \”politisk kunskap\” är fullständigt meningslös och irrelevant. Ställd inför frågan om huruvida genetiskt modifierade organismer ska tillåtas krävs kunskaper om biologi, praktisk växt/djurförädling, biokemi samt lite annat. Detsamma gäller ämnen som kärnkraft, undervisning, euron och pensionssystem.
GillaGilla
Bostadsort (om det t.ex. menas kommun) är alldeles för grovkornigt. Högutbildade röstar i mindre utsträckning på SD, men de slipper också ofta bo i mångkulturen. Man måste korrigera med en finkornighet som fångar bostadssegregationen, annars missar man denna sidoeffekt.
GillaGilla
har inte läst boken men rent krasst. fullt informerad väljare? det borde väl i så fall innebära exempelvis att väljaren är helt insatt i såväl kommunism som islamism. att de ställer sig frågan-om 90 % av muslimerna i egypten vill ha islamsk lag-hur många av sveriges muslimer som kommer från mindre sekulariserade länder vill ha det här i så fall. och vad finns det därmed för risker med islamsk etablering i landet? varför samarbetar mp och v med islamister när det borde ligga i deras intresse att motverka den? borde inte mp väljare reagera på fri invandring? det går helt stick i stäv med miljön och landets möjligheter att klara klimatmålen?detsamm gäller v och c. den lönedumpning som m, fp ägnar sig åt genom att udnerlätta för illegala immigranter samt därtill ha en av eus mest generösa arbetskraftinvandring. hur det egna lönen? sd är i många fall rena klimatförnekare, vill gynna oljebaroner med sänkt bensinskatt etc. seriöst? hur många vet sedan att sds kraftiga motstånd mot eu går stick i stäv med immigrationen till europa. EU har ju via frontex begränsat den illegala invandringen markant. sd pratar om samarbete i europa men tycks sedan i någon paranoid vanföreställning vilja stoppa skallarna i sandlådan så djupt som möjligt och sedan låtsas som att inget utanför sveriges gränser existerar. min övertygelse är att de väljare som är mest grundlurade är de som röstar mp, sedan v/c/m/s och möjligen mest kunniga om vad partierna står för sd/fp. de senare är nog de som främst har en agenda som inte lurar de som röstar på dem. mps agenda lurar en mycket stor del av rösterna då de rent krasst är ett parti som förkastat allt miljötänk för den fria invandringen. två saker som omöjligt funkar ihop.
GillaGilla
Även jag måste fråga: \”fullt informerad\” – om vad? Fullt informerad av vad partierna driver för politik i olika frågor?
GillaGilla
Säga vad man vill om SD-väljarna (och det har ju många gjort), men de är då väldigt tydliga med varför de röstar på detta utskällda, hånade och bespottade pariaparti; invandringsfrågan. En rätt stor del av SD:s väljare är också saktaktikröstare som alltså egentligen har ett annat parti som de föredrar, men de röstar antagligen på SD för att få upp invandringsfrågan på dagordningen. SD har även en hög andel säkra väljare (väljare som är \”helt säkra\” på sitt partival). Detta är saker som borde ligga till SD-väljarnas fördel när det gäller \”kunnighet\”, men modellen som används tar väl fasta på andra saker helt enkelt.
GillaGilla
Det är en fantastisk utmaning att fundera över vad politiskt relevant kunskap är och hur en \”fullt informerad\” väljare ska kunna identifieras. Att individer har full information är ofta ett grundantagande i framförallt ekonomiska teorier. I valundersökningarna ställer vi upp till 18 kunskapsfrågor om a) personkännedom, b) systemkunskap, c) partiståndpunktskunskap och d) sakkunskap. Det formar ett väldigt användbart endimensionellt kunskapsindex som kan användas för att analysera effekter av kunskap.
GillaGilla
Som naturvetare blir jag lite nyfiken på underlaget… Känns som stora växlar dras på inte allt för stabila siffror… finns det en djupare analys med konfidensintervall och statistiska tester som man kan läsa?
GillaGilla
Hej Magnus, det finns förstås mer info i nya boken. En öppen källa är ju SPS-artikeln från 2007 som jag refererar till (samma analys genomförd där fast för perioden 1985-2002). Om du är hard core och önskar varenda koefficient från de multinomiala regressionsanalyserna 1985-2010 så får du kontakta mig direkt på henrik.oscarsson@pol.gu.se En avsevärt enklare analys som visar precis samma saker finns i boken \”Väljare\”, nedladdningsbar från http://www.valforskning.pol.gu.se
GillaGilla
Tack, får titta på dem och återkomma om jag har tid med mer. Intressant ämne imho skarvas det lite väl mycket vad gäller opinionsundersökningar i media… allt som oftast på grund av deras egna okunskap dock.
GillaGilla
@Magnus: Ja det är faktiskt inte alltid lätt att skilja mellan internationellt konkurrenskraftig kollegialt granskad akademisk forskning och nån fånig nätmätning: En fläskig rubrik blir det ju ändå. Men vi gör så gott vi kan.
GillaGilla
Replikera är inte samma sak som engelskans replicate.Tänkt scenario är en pleonasm (tror jag).
GillaGilla
Bör kanske tilläggas att jag kom hit via mer och mindre spekulativa internet källor… Svårt att styra så klart, men man kan tycka att media själv skulle ha intresse av att inte spekulera för mycket.
GillaGilla
Sitter fast på ett tåg så passade på att titta i boken du hänvisar mig. Främst 2 saker slog mig. Eftersom kunniga personer i olika \”klass\” inte röstar lika skulle kunskapsinhämntning inte slå \”linjärt\” eftersom olika klasser idag har olika bra kunskap, hur står detta på nya siffrorna? Hanteras inga osäkerheter på partiernas röstandel vid jämförelser ? Det är ju trots allt inte valresultatet. Inte kunnat läsa artikeln ursäkta om jag snor tid utan att jag läst allt … Kanske fler som undrar
GillaGilla
Sven GValet 1994 kontra kunniga väljare…I juni 1994 dvs ca 3 månader innan valet meddelade Björn Wolrath dåvarande Vd:n på Skandia att dom slutade att köpa svenska statsobligationer… På den tiden var Skandia den klart största köparen av Svenska statsobligationer… Räntorna steg på det beskedet…Detta eftersom regeringen Bildt (moderaterna) vägrade att höja skatter samt de 3 dörrmattorna (FP, Kd och C) vägrade sänka bidrag och sociala utgifter…Regeringen Bildt var helt körd i botten sommaren 1994…Man kan säga vad man vill om S och Göran Persson men dom räddade Sverige 1994-2000… Regeringen Bildt var en av de sämsta regeringar Sverige någonsin haft…Detta säger jag med full kunskap om att krisen 1991 berodde på Socialdemokratins misskötsel av ekonomin under sent 1980 tal i synnerhet mellan 1988-1990 men även avregleringen av kreditmarknaden 1985 var en stor bov…Sedan hade vi otur med Tysklands återförening som drev upp räntorna samt en global lågkonjunktur ca 1990-1993…Fast problemen med kreditmarknadens avreglering var det i ärlighetens namn ingen som nämnde före 1990 tals krisen…Regeringarna Carlsson 1986-1991 var 2 andra av Sveriges sämsta dito i modern tid… Det är omöjligt att ta hänsyn till alla faktorer i samhällsvetenskaplig forskning… Det är därför det är en fundamental skillnad gentemot naturvetenskapen… Vad är full kunskap?Det var ca 43 000 som sökte asyl i Sverige i januari-februari 2013…. Finland fick ca 600 ansökningar… Är det rimligt? Har vi råd med det? Fast det skrivs inte mycket om det… Sverige tar emot fler så kallade flyktingar än Storbritannien som dessutom står utanför Schengen och därför kan skydda sig mot interna EU flyktingar… Dom skickas tillbaka till Frankrike direkt…Är dessa förhållanden rimliga? Har vi råd med det? Finns det bostäder och arbeten åt analfabeter i 10 000 tal varje år? Jag tror inte det… Fast det skrivs inte mycket om det.. Uppdrag granskning och Sveriges hederligaste journalist stack ut hakan idag igen… All heder åt Janne Josefsson… Medierna mörkar medvetet negativa nyheter om invandringens konsekvenser… Debatten på publicistklubben i Stockholm för några veckor sedan handlade också om det… Då mosade Janne Josefsson PK arna Ali Esbati (Vpk) och Åsa Linderborg på Aftonbladet…Sentio gav Sd 13,6% i maj… Av någon märklig anledning har det inte rapporterats om det…Tack för en bra sida Henrik…
GillaGilla
Siffrorna verkar märkliga på sina håll i tabellen. MP 1991 skulle enligt tabellen ha fått 3,6 procentenheter färre röster än de 3,4 % som partiet fick? NyD 1994 skulle ha tappat 1,1 av 1,2 %.Och i snitten verkar ju 2010 års val få ungefär lika stor vikt som alla andra val tillsammans – varför?/Hans
GillaGilla
@Hans. På fråga nr 1: Partiernas röststöd är inte viktade efter de officiella valresultaten, därför kan det verka konstigt att MP tappar mer än sitt aktuella valresultat (MPs stöd är överskattat i analysmängden).Fråga nr 2: Du hade helt rätt; medeltalen i kolumnen längst till höger (+kommentarerna) var för 2006-2010 och inte för perioden 1985-2010 (Det var nog fler diff-kolumner i en ursprunglig version, så det kan vara förklaringen till misstaget). Tack att du såg det. Nu har jag publicerat en korrigerad tabell som jag hoppas stämmer. Inga slutsatser av analysen påverkas dock.
GillaGilla
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
GillaGilla
Hej Henrik! Fantastiskt mycket intressant information och analyser finns ju att finna på din sida, men jag kan fortfarande inte helt förstå relevansen i begreppet \”politisk kunskap\” och jag kan inte heller, trots dina försök att förklara, förstå vad \”fullt informerad\” innebär. Innebär det fullt informerad om det ekologiska systemet och dess ramar? Innebär det kunskap om artutrotning? Innebär det kunskap om djurhållning och precis som någon tidigare nämnt GMO? Betyder det fullt informerad om hur de finansiella förhållandena ser ut i världen där en extremt liten del av befolkningen äger en fullkomligt absurt stor del av världens resurser? Eller handlar det om ren kunskap om vilka företrädare ett visst parti har? Ty om man mäter allt det jag nämnde först så skulle partier som Miljöpartiet och Vänsterpartiet få skyhöga poäng i \”politisk kunskap\”. 18 frågor som ska inkludera alla de områden som du nämner ger naturligtvis inte något nämnvärt resultat överhuvudtaget. Inte heller visar en slutpoäng vilka områden man var bra på. Kanske hade man alla fel på personkunskap, men alla rätt på sakkunskap, eller tänker jag helt fel då?
GillaGilla
Givetvis röstar folk annorlunda om de har mer kunskap. Men dessvärre är det mest media som styr opinionen och eftersom media ljuger och vilseleder så vet väljarna alltså mindre, inte mer. De spelar på känslor, smutskastning, hat. Se tex valstugereportaget som smutskastade Moderaterna mest bara dagar innan valet 2006. Syftet Janne Josefsson hade var att ge valsegerns åt vänstern, de vann ju. Först efter valet framkom det att J J hade kunna vinkla reportaget på motsatt sätt, eftersom vänsterfolk sagt lika \”fula\” saker som borgarpartierna i samma utsträckning. Medias problem nu är att få tror dem, dagliga hatkampanjer mot SD hjäper inte deras syfte. SD växer trots allt hat och alla lögner. Delvis därför kommer media försvinna och vi får en ökad yttrandefrihet med fri media.
GillaGilla