Alla formella beslut är inte fattade. Men med stor sannolikhet blir det den 25 maj 2014 som svenska folket går till valurnorna för första gången på 1 334 dagar.* Då avslutas den hittills längsta period vi har haft utan att folket fått säga sitt i allmänna val eller folkomröstningar. Och vilken avslutning sen. Ett supervalår väntar 2014. Vi har val till alla fyra nivåer i demokratin inom loppet av 112 dagar. Att situationen är mycket speciell framgår av figuren nedan. Vi har aldrig tidigare haft ett europaparlamentsval och riksdagval så nära varandra. Det aktuella kunskapsläget inom valforskningen är att valsekvenser är betydelsefulla för politiskt beteende. Vi kan förvänta oss s k spill over-effekter mellan EUP-valet och RD-valet både när det gäller valdeltagande och valresultat. Sveriges valforskare tänker göra sitt bästa för att studera supervalåret. Nästa gång vi har en liknande situation är om tjugo år, år 2034.
Europaparlamentsvalets placering — 112 dagar före riksdagsvalet — ställer till det rejält för partierna. EUP-valen är vad valforskare brukar kalla ett andra rangens val. Alla aktörer satsar mindre än vid ett nationellt val. Det står mindre på spel i valet, valtemperaturen är svalare, valkampanjerna kortare, valdeltagandet lägre. Även om vi i Sverige har varit hyfsat förskonade så har det också funnits en klar tendens att EUP-valen handlar om fel saker, om nationella frågor, snarare än frågor som EU-parlamentet de facto har på sitt bord. Mediernas valrörelsebevakning har varit en västanfläkt i jämförelse med pådraget under en riksdagsvalrörelse. Den annorlunda valkontexten skapar möjlighetsfönster för små utmanarpartier som har chansen att bli intressanta när de mer etablerade partier sänker garden; två svenska exempel är Junilistan som satt i parlamentet 2004-2009 och Piratpartiet som för närvarande innehar två mandat i EU-parlamentet.
Den kanske viktigaste skillnaden mellan ett EUP-val och ett RD-val är att det inte ska utses någon regeringsmakt på basis av valresultatet. Det betyder att alla överväganden kring regeringsduglighet, politisk stabilitet och ansvarsutkrävande för förd politik plötsligt inte är närvarande när väljarna beslutar sig för vilket parti de ska rösta på. Det välkända fenomen som går under namn som instrumentell röstning, regeringsröstning eller storleksröstning — att väljare allt annat lika hellre röstar på redan stora partier, partier som har regeringserfarenhet, partier som har goda möjligheter att driva igenom den politik de går till val på — spelar en avsevärt mindre roll i samband med ett Europaparlamentsval än vid ett riksdagsval.
Därför är EUP-valet den 25 maj en levande mardröm för Sveriges två största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna. Såvida inte EUP-valrörelsen kommer att likna en riksdagsvalrörelse kommer S och M inte att få någon möjlighet att ställa upp i den gren där de har stora fördelar i förhållande till de andra partierna: regeringsfrågan. I tidigare EUP-val i Europa finns en klar tendens att stora partier och partier som sitter i regeringsställning tenderar att straffas på bekostnad av mindre partier och nya partier. I normala fall när valkalendern sprider ut EUP-valen och RD-valen i tiden är det kanske inte någon katastrof för de två regeringsbärande partierna att gå svagt i ett EUP-val. Men nu måste de hantera en instabil situation som kan betyda överraskningar. Som i sin tur kan slänga grus i maskineriet inför riksdagsvalrörelsen. Svaga resultat i EUP-valet kan betyda ett förlorat momentum, ett medialt ältande om varför, en humördämpare för partiaktiva och kampanjarbetare. Partiernas fram- och motgångar i EUP-valet kan också rucka på den strategiska kontexten för väljarna inför riksdagsvalet; då tänker jag på funderingar om spärrar och regeringsbildning.
Många av de små partierna kan nog tänka sig att prata EU i EUP-valrörelsen. EU-kritik och nischfrågor är alltid gångbart i en EUP-valrörelse. Men de stora partierna Socialdemokraterna och Moderaterna har ett gemensamt intresse att försöka få EUP-valrörelsen att likna en träningsmatch inför riksdagsvalet. Ju mer fokus på nationella frågor, regeringsduglighet på hemmaplan, svensk ekonomi, svensk välfärd, svensk sysselsättning och svensk arbetsmarknad, desto större sannolikhet att EUP-valrörelsen kan normaliseras så att den fungerar ungefär som en riksdagsvalrörelse där den viktigaste frågan handlar om vilka partier som bildar en svensk regering efter den 14 september.
Lästips: Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (red) (2008). Väljarbeteende i Europaparlamentsval. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
* Undantaget är de väljare som hade möjlighet att rösta i omvalet i Västra Götaland den 15 maj 2011 och de väljare som bor i kommuner där det har hållits folkomröstningar.
Henrik Ekengren Oscarsson 
\”Europaparlamentsvalets placering — 112 dagar före riksdagsvalet — ställer till det rejält för partierna. EUP-valen är vad valforskare brukar kalla ett andra rangens val. Alla aktörer satsar mindre än vid ett nationellt val. Det står mindre på spel i valet, valtemperaturen är svalare, valkampanjerna kortare, valdeltagandet lägre.\”Ja, just närheten till riksdagsvalet lär väl bara förstärka EUP-valets ställning som ett andrarangsval nästa år. Fokus från partiernas och medias sida kommer huvudsakligen att ligga på riksdagsvalet, med EUP-valet som en snabbt överstökad och bortglömd parentes. Hur kommer det att påverka valdeltagandet och utmanarpartierna? Det i nationell politik osynliga Piratpartiet ska ju försöka göra det Junilistan misslyckades med och försöka hålla sig kvar i Europaparlamentet medan SD för första gången har reell chans på mandat. Själv hoppas jag att SD inte tar Miljöpartiets utmaning på allvar och försöker att bli tredje största parti i EUP-valet; det vore ett meningslöst slöseri med resurser och dugligt folk som behövs inför det oerhört mycket viktigare riksdagsvalet. Om SD kan skrapa ihop ett mandat är jag nöjd, missgynnade som de är av det låga valdeltagandet som nu kan bli ännu lägre.
GillaGilla
Jag tror att SD kommer göra ett mycket starkt val i maj nästa år… Arbetslösheten, sociala problem, bostadsbrist förvärras för varje månad… Kostnaden för invandringen likaså… Upploppen är en bra valarbetare åt Sd…Verkligheten är dessutom en mycket svår motståndare…Arbetslösheten som vi har idag beror primärt på 2 saker även om en 3:e spelar stor roll… Allt större…1) GlobaliseringenFabriker läggs ner i Sverige och flyttar till Polen, Turkiet, Kina eller Bangladesh… Service flyttar ut till tex Östeuropa eller Indien (många ekonomi och it jobb). Nya företag t.ex. Huawei konkurrerar framgångsrikt med västföretag… Allt färre och allt större företag (många företag köps upp och läggs ner)… Ofta kallas det fusioner av jämlika… Pharmacia, Astra och Aga är 3 svenska exempel som försvunnit helt eller minskat kraftigt…2) Teknisk utvecklingRobotar, datorer och allt mer avancerade maskiner tar över allt fler arbeten… Kraven på de som finns kvar höjs hela tiden… Företag som inte är 95-100% effektiva slåss ut från marknaden…3) Omfattande invandring av lågutbildade som inte har en chans att konkurrera…. Vi importerar arbetslöshet och utanförskap. Det var upplopp på Rosengård 1988 då talade politikerna om att nu satsar vi på Rosengård… Rosengård 1988 är ett paradis jämfört med hur det ser ut idag…Krafterna i globalisering och teknisk utveckling är mycket starkare än de politiska dito…. Kom ihåg att S styrt Malmö 88-91 samt 94-idag… Regeringsmakten har man haft 88-91 samt 94-2006… Hur såg det ut på Rosengård 2006? Jämför med Schweiz som haft en stenhård invandringspolitik (gästarbetarsystem) sedan 1920-talet… Det finns arbeten för lågutbildade Schweizare med hyggliga löner…Schweiziskt medborgarskap erbjuds till personer som Ingvar Kamprad m.fl. entreprenörer som skapat 100 000 tals arbeten där… Schweiz tar bara emot invandrare som bidrar… Entreprenörer, välutbildade samt stormrika mångmiljonärer eller miljardärer…Vem vinner kampen om lägst arbetslöshet? Sverige eller Schweiz….Jag satsar allt på Schweiz… Säg 2 milj kr…Vågar Stefan Löfven sätta emot? Knappast…
GillaGilla
\”Jag tror att SD kommer göra ett mycket starkt val i maj nästa år…\”Det tror inte jag, men däremot i september nästa år. Kom ihåg att de missgynnas av det låga valdeltagandet i EUP-valet eftersom deras väljare är bland de mest EU-negativa och svårmobiliserade. Historiskt har SD alltid gjort svaga EUP-val jämfört med riksdagsvalen. Men om de mot förmodan skulle göra ett överraskande starkt EUP-val så innebär det att de måste skicka iväg dugligt folk till Europaparlamentet; folk som skulle behövas inför riksdagsvalet med tanke på partiets svåra rekryteringsproblem. En av deras viktigaste företrädare i riksdagen nu är Sven-Olof Sällström och han var toppkandidat i det senaste EUP-valet.
GillaGilla
Rätt eller fel men allt fler ser verkligheten bakom mediernas vurmande för mångkulturen…Både bland moderater och Sossar som ogillar invandringspolitiken… Sd har stora möjligheter att utnyttja detta, många kommer proteströsta på dom i EU valet och det kommer ge etablissemanget en chock… 4-5 mandat av 20 tror jag på…Svt lär säkert stoppa dom från att delta i TV… Vår oberoende television fortsätter att agera som Pravda och hylla mångkulturen… Dom förstår inte att det slår tillbaka mot dom själva…Verkligheten är en omöjlig motståndare…
GillaGilla