Partimanifest i brevlådan 2014?

Inför varje riksdagsval delar partierna ut extramiljoner till sig själva för särskilda informationsinsatser. Det har handlat om mångmiljonbelopp som de sedan inte kan redovisa hur de använts. Vi föreslår en alternativ användning av medlen som på ett enkelt sätt stärker den svenska valdemokratin: att skicka ut partiernas valmanifest till alla hushåll i Sverige.

Samförfattad med Stefan Dahlberg
Tidigare publicerad på SVT Debatt den 21 januari 2014

När det drar ihop sig till riksdagsval brukar partierna besluta om att ge sig själva extra pengar inför valrörelsen. Oftast har det handlat om extrafinansiering av behjärtansvärda ”gå och rösta”-kampanjer riktade mot specifika grupper eller områden.

Problemet är att partierna efter valet inte har kunnat redovisa detaljer om hur medlen – i storleksordningen 30 miljoner – egentligen använts. De tre utvärderingar som genomförts har riktat svidande kritik mot partierna. Ändå har de särskilda satsningarna fortsatt. Utvärderarnas tolkning har varit att extratilldelningen hamnat rakt in i partiernas kampanjkassor. Bristande transparens har omöjliggjort seriösa bedömningar av informationsinsatsernas effekter.

Vi tycker att det är hög tid att använda pengarna till att stärka det svenska folkstyret. Givet att offentliga medel även i fortsättningen skall öronmärkas för särskilda informationsinsatser föreslår vi en alternativ användning, nämligen att riksdagspartiernas valmanifest sänds ut per post till alla röstberättigade i inledningen av valrörelsen inför 2014 års riksdagsval.

Statsvetenskaplig forskning visar att partiernas manifest är en underskattad och underutnyttjad form av direktkommunikation mellan partier och väljare. Dokumenten är inte några floskelsamlingar. Texterna förtjänar en större spridning och uppmärksamhet under valrörelserna för att ge viktig information till väljarna om partiernas politik.

Åratal av fördjupade analyser av valmanifest och vallöftesuppfyllande har nämligen givit viktiga besked: Det finns få andra dokument än partimanifesten som bättre kan användas som kristallkula för den politik som partierna kommer att driva i en nära framtid, i synnerhet om de hamnar i regeringsställning. De konkretiseringar av partiideologierna i form av vallöften som finns i partiernas manifest har ett mycket stort prognosvärde för framtiden.

Oavsett om partier hamnar i regering eller opposition har partier en stark tendens att operera efter de utfästelser som finns nedtecknade i manifesten. Den uppgiften kan komma som en överraskning för många, men inte för forskningen: Partier i regeringsställning håller i allmänhet de flesta av de vallöften som utställs i valmanifesten. Huvudskälet tycks vara att partier, hur konstigt det än kan låta, faktiskt vill saker. På riktigt. Någon bättre innehållsdeklaration för partiernas politik finns inte.

På valdagen har vi väljare inte särskilt många andra verktyg att utgå från i våra bedömningar av vad partierna tänker ta sig för i framtiden. Valmanifesten förtjänas att tas på större allvar eftersom vi vet att partier i regeringsställning påverkas av dem när de fattar beslut.

Inför Premiepensionsvalet hösten 2000 fick 4,4 miljoner svenska medborgare ett valpaket som bland annat innehöll en tjock broschyr med information om tillgängliga pensionsfonder. Vi tycker det är självklart att väljarna bör informeras lika ambitiöst om partiernas politik inför ett partival i ett svenskt riksdagsval. Vi tänker oss därför en liknande insats för valdemokratin som i PPM-valet: Partiernas valmanifest levererade till varje hushåll inför 2014 års val.

En förutsättning för att medborgarna skall ges möjlighet delta i den demokratiska processen är att det finns lättillgänglig information om de politiska alternativen och det är partiernas ansvar att tillhandahålla denna. PPM-utskicket för fjorton år sedan kostade 63 miljoner kronor enligt myndigheten. Partimanifesten är avsevärt tunnare än PPM-broschyrerna. Partierna har därmed möjlighet att med ett mycket enkelt grepp sätta Sverige på världskartan när det gäller demokratiutveckling.

Henrik Ekengren Oscarsson

Stefan Dahlberg

Vidareläsning:

Andersson, Tom. (2005). Moment 22 – Uppföljning och utvärdering av riksdagspartiernas informationsinsatser inför Europaparlamentsvalet 2004. Stockholm: Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR, Stockholms universitet.

Bäck, Henry & Soininen, Maritta (2003). Politisk annonsering eller nätverkande? Uppföljning och utvärdering av partiernas särskilda informationsinsatser till invandrarväljare vid 2002 års val. Stockholm: Justitiedepartementet.

Dahlberg, Stefan & Åsbrink, Rebecka (2010) En omöjlig ekvation – en studie av partiernas informationsinsatser i Europaparlamentsvalet 2009. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs Universitet. Stockholm: Justitiedepartementet. ISBN: 978-91-89246-47-8. ISSN: 0346-5942.