I Europaparlamentsvalundersökningen 2009 ställde vi som vanligt i Valundersökningssammanhang en helt öppen fråga till alla som uppgav att de inte röstat i EUP-valet. Icke-röstarnas egna motiveringar kan grovt kategoriseras i fem huvudgrupper av svar och rangordnas på följande sätt (se tabell 3.8): 1) att man har ett alltför lågt intresse för valet (34 procent), 2) att kunskaperna om EU inte är tillräckliga (29 procent), 3) att man hade något slags förhinder – bortrest, sjuk, upptagen (28 procent), 4) att man ogillar den Europeiska unionen och det svenska medlemskapet i EU (11 procent), och 5) att man bedömer valet som oviktigt (5 procent).
Jämförelser med tidigare Europaparlamentsval visar på flera intressanta trender i icke-röstarnas motiveringar till varför de inte röstar. Motiveringar som har med kunskapsbrist eller ogillande av EU-medlemskapet har blivit mindre vanliga jämfört med det första EUP-valet 1995. Andelen icke-röstare som uppger kunskapsbrist som skäl har minskat från 38 till 29 procent. Negativa åsikter om EU var ett av de vanligaste skälen i premiärvalet 1995 (28 procent) men samlade betydligt färre icke-röstare 2009 (11 procent). Samtidigt har det blivit klart vanligare att motivera icke-röstning med bristande intresse (från 17 till 34 procent) och praktiska förhinder (15 till 28 procent).
Tabell 3.8 Icke-röstarnas motiv till att avstå från att rösta. Resultat från en öppen fråga om varför väljare inte röstade i Europaparlamentsvalen 1995-2009 (procent).
|
Bristande intresse
|
Bristande kunskap
|
Förhinder
|
Negativa
EU-attityder |
Valet är oviktigt
|
|
|
1995
|
17
|
38
|
15
|
28
|
10
|
|
1999
|
24
|
33
|
20
|
13
|
7
|
|
2004
|
25
|
32
|
21
|
12
|
15
|
|
2009
|
34
|
29
|
28
|
11
|
5
|
|
Diff 2004-2009
|
+9
|
-3
|
+7
|
-1
|
-10
|
Kommentar: Resultaten bygger på en kategorisering av öppna svar på en fråga om väljarnas motiv för att inte delta i Europaparlamentsvalet respektive år. I tabellen redovisas andelen icke-röstare som nämnt de olika motiven bland icke-röstare som besvarat frågan.
Ett andra sätt att spåra utvecklingen över tid är att jämföra svaren från en intervjufråga med färdiga svarsalternativ där vi ber intervjupersonerna bedöma hur viktigt olika saker var för beslutet att inte delta i Europaparlamentsvalet. Det i särklass vanligaste skälet är att icke-röstarna inte känner sig tillräckligt insatt i vad EU-parlamentsvalet handlar om. Sextiosex procent av icke-röstarna uppger att kunskapsbrist är ett ganska viktigt eller ett av de absolut viktigaste skälen till varför de avstod från att rösta. Denna nivå har pendlat kring 70 procent vid samtliga fyra undersökningstillfällen.
Tabell 3.9 Motiv till icke-röstning vid valen till Europaparlamentet 1995, 1999, 2004 och 2009. Andel icke-röstare som nämnde respektive motiv som ett av det absolut viktigaste eller ett ganska viktigt motiv för att inte rösta (procent).
|
1995
|
1999
|
2004
|
2009
|
|||||
|
inte tillräckligt insatt i vad EUP-valet handlar om
|
71
|
66
|
72
|
66
|
||||
|
inte intresserad av EU-frågor
|
36
|
46
|
46
|
43
|
||||
|
inte intresserad av politik
|
31
|
38
|
39
|
41
|
||||
|
upptagen/bortrest/sjuk/olyckshändelse
|
19
|
26
|
31
|
34
|
||||
|
negativ till EU
|
45
|
40
|
41
|
26
|
||||
|
EU-parlamentsvalet är inte viktigt
|
36
|
30
|
38
|
24
|
||||
|
inte överens i EU-frågor med det parti jag annars
tycker bäst om
|
22
|
16
|
19
|
16
|
||||
|
krångligt med personröstning
|
27
|
15
|
18
|
15
|
||||
|
ingen möjlighet att rösta på enbart EU-positiva kandidater eller på enbart EU-negativa kandidater i mitt parti
|
12
|
9
|
13
|
11
|
||||
Kommentar:Intervjufrågan löd: ”Hur viktiga var följande skäl till att Du inte röstade i EU-parlamentsvalet?” För varje skäl erbjöds fyra svarsalternativ: ett av de absolut viktigaste skälen, ganska viktigt skäl, inte särskilt viktigt skäl och inte alls viktigt skäl. För fler detaljer hänvisas till Oscarsson & Holmberg (2010) Väljarbeteende i Europaval. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
Ett skäl för icke-röstning som blivit klart mindre vanligt i samband med 2009 års Europaparlamentsval var som väntat ”negativ till EU”. Aldrig tidigare har ett Europaparlamentsval ägt rum under en period då svenska folkets inställning till EU och det svenska EU-medlemskapet varit så positiv (jämför analyserna i kapitel 6 och 7 i denna volym). Endast tjugosex procent av icke-röstarna 2009 uppgav en negativ EU-åsikt som ett viktigt skäl. Det näraliggande skälet att man inte är överens i EU-frågor med det parti man tycker bäst om var dock ungefär lika vanligt som i samband med de tidigare EUP-valen (16 procent).
Analyserna bekräftar att även icke-röstarna bedömer EUP-valen som allt viktigare val. Andelen som framförde skälet att ”EU-parlamentsvalen inte är viktiga” som motiv för icke-röstning minskade från 38 procent 2004 till 24 procent 2009.
Henrik Ekengren Oscarsson 
För mig som icke-röstare är det viktigt att inte legitimera denna anti-demokratiska byråkratikoloss, som vi känner som EU, genom att gå och rösta. Ett riktigt lågt valdeltagande blir då en tydlig signal till etablissemanget om det här projektets bristande folkliga förankring. Den ekonomiska krisen har hursomhelst söndrat EU-projektet ordentligt och det är inte osannolikt att hela korthuset faller samman framöver. Och då blir EUP-valet ett icke-val.
GillaGilla
Valdeltagandet har varit riktigt lågt i de allra flesta medlemsländer alltsedan det direktvalda Europaparlamentet inrättades. Det har uppenbarligen inte bekymrat EU:s tillskyndare, eller i vart fall inte hindrat dem från att ytterligare centralisera den politiska makten till EU-systemet. På söndag kväll kan mikropartier som uppmanar till bojkott proklamera ett nästan 50-procentigt stöd för sin linje, men som Oscarssons statistik visar har bojkottlinjen egentligen ett mycket svagt stöd. Vad som behövs i Europaparlamentet är en starkare EU-kritisk, demokratisk vänster.
GillaGilla