Inför Europaparlamentsvalet 2014: Del 5

Ett viktigt skäl varför väljarbeteendet skiljer sig åt mellan Europaparlamentsval och riksdagsval är att valrörelseagendan ser helt olika ut i de båda valen. Attityder till Europa och till EU strukturerar starkt det politiska beteendet i samband med Europaparlamentsval men är knappt mätbart i samband med våra nationella riksdagsval. I riksdagsvalen dominerar inrikespolitiska frågor som kretsar … Fortsätt läsa Inför Europaparlamentsvalet 2014: Del 5

Inför EUP-valet 2014: Del 4

Slutar val annorlunda om fler väljare röstar? Frågeställningen är lika klassisk som viktig inom statsvetenskapen. Analyser av effekterna av mobilisering på partiernas slutgiltiga valresultat tillhör standarduppsättningen inom valforskningen. I våra väljarböcker gör vi alltid uppskattningar av hur fördelningen av röster hade kunnat se ut om också icke-röstarna hade omsatt sina partisympatier till röster. Stora skillnader … Fortsätt läsa Inför EUP-valet 2014: Del 4

Inför EUP-valet 2014: Del 3

Förmågan att omsätta sitt sympatikapital till röstsedlar är en ofta underskattad faktor när det gäller partiernas öden och äventyr vid valurnorna. Resultat från Europaparlamentsvalundersökningen 2009 och Valundersökningen 2010 visar tydliga skillnader mellan EUP-val och riksdagsval när det gäller partiernas förmåga att locka de egna sympatisörerna till valurnorna.Staplarna nedan visar hur stor andel av partiernas sympatisörer, det … Fortsätt läsa Inför EUP-valet 2014: Del 3