Ett viktigt skäl varför väljarbeteendet skiljer sig åt mellan Europaparlamentsval och riksdagsval är att valrörelseagendan ser helt olika ut i de båda valen. Attityder till Europa och till EU strukturerar starkt det politiska beteendet i samband med Europaparlamentsval men är knappt mätbart i samband med våra nationella riksdagsval. I riksdagsvalen dominerar inrikespolitiska frågor som kretsar kring domänerna ekonomi, välfärd, sysselsättning. I Europaparlamentsvalen kan andra frågor plötsligt ta en betydligt mer central plats, som miljöfrågorna i det Europaparlamentsvalet 2009.
De två frågor som dominerade förra EP-valet 2009 var miljön och integritetsfrågorna. Nästan hälften av väljarna uppgav i Valundersökningen 2009 att miljön var en viktig fråga för partivalet. Miljön uppfattades som ett av ytterst få områden där ett flertal svenskar gör bedömningen att frågorna bör hanteras på EU-nivå och inte nationell nivå. På andra plats på väljarnas dagordning 2009 kom integritetsfrågorna, förstås en starkt bidragande orsak till att Piratpartiet kunde vinna två mandat i Europaparlamentet.
Läs mer om väljarnas dagordning i svenska EP-val och riksdagsval sedan 1979 i Valforskningsprogrammets väljarböcker och arbetsrapporter.