Intryck av nya grundlagen 1

Här är mina omedelbara reaktioner på grundlagsutredningens egna punkter över viktiga förändringar av valsystemet som presenterades på presskonferensen idag:

• Spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent. Samma spärrnivå kommer därmed att gälla för samtliga val. Informationen till väljarna om personröstens innebörd förstärks.

HO: Redan känt. Kommer antagligen inte räcka för att vitalisera personröstningen i Sverige. Bra med ökad enhetlighet. Också bra att väljarna nu informeras ordentligt om att en utebliven personröst INTE är en röst på partilistan utan en delegering av väljarmakt till de väljare som faktiskt kryssar.

• Valdagen flyttas till den andra söndagen i september. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för en ny regering att hinna sätta sin prägel på sitt första budgetförslag.

HO: Låter som ett dåligt skämt att avskaffa en hundraårig tradition för att få en enda vecka extra tid. Jag tolkar det som att vårvalsförslaget (som bättre harmonierat med budgetprocessen) fått ge vika och man ändå känt sig tvungen att komma med någon nyhet. Ett slags icke-förslag som bara känns konstigt.

• Det kommunala folkinitiativet förstärks. En rådgivande folkomröstning
  ska hållas om minst tio procent av kommun- eller landstingsinvånarna begär det.

HO: Bakgrunden är förstås att det är väldigt få folkinitiativ som faktiskt leder till folkomröstning eftersom kommunfullmäktige haft sista ordet. Nu måste man ordna en folkomröstning om tio procent av kommuninvånarna kräver det. Förslaget kommer tror jag leda till fler (konstiga) folkomröstningar på lokal nivå, i enlighet med de starka trender som finns i hela västvärlden. Men här får man nog läsa det finstilta: inte kan man folkomrösta om vad som helst? Det måste väl finnas någon som stoppar folkinitativ kring förslag som inte beslutas på kommunal nivå.

• En bestämmelse om kommunala extra val införs. För att extra val ska hållas krävs att två tredjedelar av ledamöterna i kommun eller landstingsfullmäktige står bakom det.

HO: Det här är en verklig nyhet som faktiskt inte diskuterats särskilt länge. Frågan blev het efter 2006 års val när sd blev vågmästare i många kommuner, vilket ledde till problem på sina håll. Eftersom parlamentarismens principer inte gäller i våra kommuner (de är mest att betrakta som ett slags konsensus- eller samarbetsdemokratier) kan detta komma att bli en riktig rysare. Man kan bara hoppas att en sund praxis utvecklas så att nyvalsvapnet inte blir alltför populärt. Två tredjedelar är rätt lätt att få ihop. Efter ett val är det många partier som hoppas på bättre lycka nästa gång. Nyvalsmöjligheten kan tyvärr komma att innebära att man inte på allvar försöker lösa eventuella låsningar. Känns som om svensk demokrati mycket väl kunde ha varit utan detta. Kanske är det ett slags eftergift för att det inte blev skilda valdagar: man vill kunna visa på några lyckade kommunala extraval vid sidan av riksdagsvalen innan vi tar steget fullt ut och inför skilda valdagar? (Låter som om man siktar på en ny grundlagsutredning rätt snart i så fall…)

• En omröstning om statsministern ska hållas efter varje val. Genom omröstningen klargörs den sittande regeringens parlamentariska
  ställning i den nyvalda riksdagen.

HO: Bra. Det här har många statsvetare krävt länge. Vi har haft en märklig ordning här.

Det blev som väntat väldigt få förändringar som har med valsystemet att göra. Eftersom de två stora partierna måste vara överens om spelregelsförändringar så har det inte blivit större förändringar av personvalet, och inga skilda valdagar. Resten av förslagen är resultaten av förhandlingsspel mellan partierna. Det kommer såsmåningom sippra ut detaljer om hur det gick till den här gången. Fyra års utredning gav kosmetiska förändringar av personvalet, en justering av folkinitativet, ett hastigt uppkommet nyvaket förslag på kommunala nyval, och en regel vi borde haft sedan länge om att statsministern skall avgå efter varje riksdagsval. Magert. Frågan är om jag kan ge utredningen godkänt i den här delen.

Mina kommentarer på resten av punkterna tar vi en annan dag :). Vid första genomläsningen ser det dock mycket positivt ut med skrivningar som stärker medborgarnas fri- och rättigheter, minoritetsskyddet, den konstitutionella kontrollen och forskningens frihet. Språket i regeringsformen har moderniserats och det skall bli kul att insupa texten i sin helhet i lugn och ro.

/Henrik Oscarsson