En gammal sanning i svensk politik – att högt valdeltagande gynnar vänsterpartier i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet – tycks inte längre gälla. Det finns fortfarande ett samband men det är mycket mycket svagt. Enligt våra analyser i boken Regeringsskifte skulle socialdemokraterna haft ett 0,7 procentenheter högre valresultat i 2006 års val om alla medborgare gått och röstat (ett valdeltagande på 100 procent alltså).
Exemplet med 100-procentigt valdeltagande är förstås orealistiskt. Med ett lite mer realistiskt kontrafaktiskt scenario – låt oss säga ett två procentenheter högre valdeltagande än vad som var fallet 2006 – motsvarar vår uppmätta effekt +0,077 procentenheter, alltså inte ens en tiondels procentenhets starkare s-resultat. Resultatet är inte isolerat till 2006 års val. Även analyser av tidigare svenska riksdagsval har visat att effekterna av ett tänkt högre valdeltagande inte är så stora som många tycks tro, inte minst inom socialdemokraternas egna led.
Mot bakgrund av dessa resultat är det numera svårare att argumentera för att fler väljare till valurnorna skulle innebära några dramatiskt annorlunda valresultat. Resultaten från Sverige är inte unika. Ett helt specialnummer av tidskriften Electoral Studies från 2006 visar att det inte finns något generellt samband mellan lågt valdeltagande och svaga resultat för vänsterpartier. Effekterna av varierande valdeltagande på partiernas röststöd i val är i förekommande fall mycket små (vilket i sin tur beror på att valdeltagandenivåer inte varierar särskilt mycket mellan val inom samma land).
Läs hela analysen i boken Regeringsskifte (Oscarsson & Holmberg 2008)
Henrik Ekengren Oscarsson 