Vad kan väljarna om EU?

Medborgares politiska kunskap och sofistikation fortsätter att vara en av de intressantaste faktorerna i studier av opinionsbildning och väljarbeteende. Effekter av politisk information (skandaler, utspel, valbudskap) på väljares politiska värderingar, preferenser, sakfrågeåsikter och beteende är oftast omöjligt att korrekt uppskatta om man inte känner till saker som individers predispositioner (stabila föreställningar, värderingar och ideologier) eller politisk sofistikation. Opinionsförändringar är nämligen oftast olika stora, olika snabba och till och med i olika riktning i olika väljargrupper.

I valundersökningarnas timslånga besöksintervjuer med väljare i samband med varje val brukar vi ställa kunskapsfrågor. De fungerar bra. Mycket sällan blir det negativa reaktioner. De flesta svarspersoner tycker det är kul och vill hemskt gärna veta svaren på frågorna i efterhand.

Valet av indikatorer kan förstås ifrågasättas i oändlighet: Vad behöver egentligen en väljare vara kunnig om för att fatta ett förnuftigt röstningsbeslut? Och är det verkligen politisk kunskap som mäts eller handlar det bara om ett slags lexikografisk kalenderbitarkunskap?

Målsättningen med kunskapsfrågorna är inte i första hand att analysera svaren en fråga i taget utan att bygga fungerande kunskapsindex som kan effektivt fånga in den stora variation som finns i medborgarnas politiska kunskaper. Erfarenheterna visar att kunskapsindexen håller mycket hög kvalitet. Internationellt är de unika. Få andra länder har så många och så varierade kunskapsindikatorer i sina undersökningar. I amerikanska undersökningar använder man ofta formell utbildning som proxy för kunskap i sina modellere. I Sverige fungerar inte det eftersom utbildning och politisk kunskap inte samvarierar särskilt starkt. Många lågt utbildade har goda politiska kunskaper. Och tvärtom: många högutbildade har mycket svaga politiska kunskaper.

Jag gjorde en sammanställning av de kunskapsfrågor vi använt som berör EU. Som framgår av tabellen varierar vi lätta och svåra frågor. Lättast för väljarna att svara rätt på är påståendefrågorna om att kommissionen har sitt högkvarter i Bryssel och att Spanien är medlem i EU (80-90 procent). Hälften av väljarna brukar klara av att tala om hur många länder som är medlemmar i EU. Systemkunskapsfrågorna om hur Europaparlamentet fungerar och hur många parlamentariker Sverige har är klart svårast. Knappt var femte svensk kände till att (22 korrigerat) 19 parlamentsledamöter skulle väljas i EUP-valet 2004 (se tabell).

Källa: Kompilerat från böckerna Europaval och Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006. Vet ej-svar kategoriseras som felsvar.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om huruvida svenskarna blivit kunnigare om EU. Det finns gott om indikationer åt båda håll. En intressant iakttagelse med utgångspunkt från just den här tabellen är att svenskarna var något mer kunniga om EU i samband med eurofolkomröstningen 2003 än i samband med EUP-valet 2004.

Du kan snabbläsa mer om de svenska väljarnas politiska kunskaper i rapporten Väljarkunskap som du laddar ner här. Analyser av väljarnas politiska kunskaper och effekterna av politisk kunskap finner du i Valforskningsprogrammets olika publikationer.