Icke-röstarna förklarar sig

En av de vanligaste frågorna i dessa tider är varför så få deltar i EUP-valen? Varför inte fråga väljarna själva? Det gör vi förstås också i våra studier av svenskt väljarbeteende. I valundersökningarnas långa besöksintervju ställde vi en helt öppen fråga till icke-röstarna varför de valt att inte delta i EUP-valet 2004. Deras egna motiveringar (upp till tre per respondent) kan sedan kategoriseras på följande sätt:

• Okunskap om valet (32 procent)
  Huvudorsaken är informationsbrist, enligt väljarna själva. Man känner till för lite, är för dåligt insatt, vet för lite om EU-frågor eller saknar tillräckligt med information för att delta.
• Ointresse (25 procent)
  Det handlar framförallt om svar i termer av att man saknar intresse för politik rent allmänt, men också preciserat till just valet eller EU-frågor. Ointressemotiveringarna är förstås sammanflätade med okunskapsmotiveringarna.
• Förhinder (21 procent)
  Tiden inte räcker till (10 procent) eller att man var bortrest (9 procent). Det här är förstås vanligare förklaringar än i riksdagsvalen eftersom EUP-valen ligger illa placerat i tid.
• Valet har liten betydelse (15 procent)
  Europaparlamentsvalen är ett lågstimulival jämfört med riksdagsval. Många väljare uppfattar valen på det sättet också, förstås. Att det inte står lika mycket på spel och att EUP-valen är mindre viktiga än nationella riksdagsval uppges av var sjunde icke-röstare.
• EU-frågan (12 procent)
  Hänvisningar till EU uppges som motivering till icke-röstning av ungefär var tionde soffliggare. Innehållsligt handlar motiven i huvudsak om två saker; dels avstår väljare från att rösta p g a att de är motståndare till EU; dels avstår väljare att rösta på grund av att de är besvikna på EU eller det svenska medlemskapet.
• Bland övriga motiv till att avstå anges saknat förtroende för svenska politiker och för EU och upplevelser av att skillnaderna mellan partierna är små vilket innebär svårigheter att göra ett val.

En EUP-valrörelse som intresserar medborgarna och gör dem kunnigare om EU skulle alltså kunna höja valdeltagandet. Vi vet från många andra typer analyser att politisk kunskap har ett starkt samband med sannolikheten att rösta. Läs våra övriga analyser av faktorer som påverkar medborgarnas sannolikhet att rösta i EUP-valen i boken ”Europaval” som du kan ladda ned från Valforskningsprogrammets hemsida.