Vänsterpartiets väljare

Vänsterpartiet är först ut i 2009 års Almedalsvecka. Under Almedalsveckan kommer jag presentera relevant bakgrundsmaterial om de sju riksdagspartierna. Analysen av vänsterpartiets väljare är hämtad från en större kartläggning av sammansättningen av partiernas väljarkår i samband med 2006 års riksdagsval. Alla figurer och tabeller får inte plats här på bloggen. Men hela originalanalysen och alla detaljer kring tillvägagångssätt finns i boken Regeringsskifte. Väljarna och valet 2006 (Stockholm: Norstedts Juridik)

Trots minskande könsskillnader i svenskt väljarbeteende har vänsterpartiets väljare alltjämt en kvinnlig prägel (54 procent). Överrepresentationen av kvinnliga väljare i förhållande till väljarkåren som helhet är särskilt framträdande bland de allra yngsta väljar­grupperna. Sju av tio unga förstagångsväljande v-väljare kvin­nor. Vänsterpartiet har gott om väljare i medelåldern men saknar de allra äldsta väljarna. Ålderpensionärerna är kraftigt underrepresenterade (17 procent bland V-väljarna jämfört med 28 procent i valmanskåren).

Arbetarklassprägeln är fortfarande tydlig hos vänsterpartiet. Det finns klart fler arbetare bland vänsterpartiets väljare än i valmanskåren. Hälften av v-väljarna definierar själva in sig i grupperna ”arbetare” eller ”arbetare med arbetsledande funktion” (50 procent). Motsvarande andel för alla väljare är 33 procent. Tjänstemannagrupperna är underrepresenterade i samma utsträckning. Bland sina väljare har v en svag överrepresentation av låginkomsttagare (+3 pe) och en tydlig underrepresentation av personer med höga inkomster (-6 pe).

Vänsterpartiet har en klar överrepresentation av anställda inom kommunal sektor (+10 procentenheter) och LO-anslutna (+11 procent­­enheter) bland sina väljare. En klar majoritet av v-väljarna arbetar i of­fentlig sektor (55 procent). Drygt var tredje v-väljare är LO-medlem (35 procent). Bland medelålders v-väljare är dessa karaktäristika än mer accen­tuerade: 58 procent offentliganställda och 39 procent LO-anslutna.

Vad gäller ställning på arbetsmarknaden är det framför allt bland vänsterpartiets yngre väljare i åldersgrupperna 18-30 år som det finns en klar övervikt av arbetslösa (12 procent; +5 pe) och studerande (42 procent; +6 pe) i förhållande till valmanskåren som helhet (se tabell 12.1). Andelen förvärvsarbetande är klart lägre än befolkningssnittet bland unga v-väljare (42 procent; -10 pe).

Var tionde vänsterpartist är studerande (11 procent), vilket är något högre än i väljarkåren (+4 pe). De utbildningsinriktningar som är särskilt framträdande bland v-väljarna är pedagogik (11 procent) och socialt arbete/om­sorg/psy­ko­logi (9 procent). Samtidigt är per­soner som definierar sina utbildningar i kategorierna ”ekonomi/handel” och ”teknik/in­du­stri/transport” klart färre bland v-väljare än i val­mans­kåren (10 re­spek­tive 15 procent).

Inget annat parti har så stor representation av väljare som uppger att de vuxit upp i ett land utanför Europa. Denna invandrargrupp ut­gör fyra procent av vänsterpartiets väljare. Vänsterpartiet står starka bland invandrare och flyktingar. Mönstret framträder ännu tydligare när vi ser till andra generationens invandrare: exempelvis är andelen v-väljare som uppger att deras föräldrar vuxit upp i ett land utanför Europa sju procent (+3 pe).

Kyrksamheten bland v-väljarna är klart lägre än i valmanskåren som helhet. En majoritet uppger att de aldrig besöker en kyrka (52 pro­cent; +16 pe). Situationen bland vänsterpartiets kärnväljare är emellertid en annan historia: kärnväljarna går klart oftare i kyrkan än övriga v-väljare.

Vänsterpartiets väljare karaktäriseras av att vara klart mer politiskt intresserade än genomsnittsväljaren. Hela 71 procent av vänsterpartiväljarna uppger att de är mycket eller ganska intresserade av politik. Karaktärsdraget är typiskt för väljargrupper som ideologiskt befinner sig långt från mitten i politiken. V-väljarna har dessutom en starkare partiidentifikation än den svenske genomsnittsväljaren. Trettiosju procent betraktar sig som anhängare av partiet. Även när det gäller utbildning och politisk kunskap befinner sig v-väljarna något över snittet.

Kommentar: För att lätt kunna jämföra med valmanskåren har de fem analysvariablerna standardiserats så att befolkningssnittet på respektive dimension motsvarar ett medelvärde lika med noll. Skalan i figuren sträcker sig från -1,00 till +0,75 standardavvikelseenheter. Siffrorna i figuren är de ostandardiserade skattningarna för partiets väljare på respektive dimension. Data är hämtade från Valundersökningen 2006. Politiskt förtroende är andelen väljare som uppger att de har ett ganska stort eller mycket stort förtroende för politiker (befolkningsskattning 46 procent), Politiskt intresse är andelen väljare som uppger att de är ganska eller mycket intresserade av politik (befolkningsskattning 55 procent). Grad av partiidentifikation är andelen väljare som uppger att de betraktar sig som svagt eller starkt övertygade anhängare av sitt parti (befolkningsskattning 31 procent). Politisk kunskap är ett index bestående av 16 kunskapsfrågor (befolkningsskattning 7,26 rätt av 16 möjliga). Utbildningsnivå är en variabel med sju kategorier (ej obligatorisk grundskola, grundskola, studier på gymnasiet, gymnasieexamen, eftergymnasial utbildning ej högskola, högskolestudier, högskoleexamen, forskarutbildning). Andelen i valmanskåren som har en fullbordad högskoleexamen eller en forskarutbildning är 22 procent.