Majoritetsval gynnar inte S

Grundlagsutredningen lät Valmyndigheten räkna på konsekvenserna av att införa majoritetsval i Sverige. Grafiken talar sitt tydliga språk om hur ett majoritetsvalsystem skulle färga hela Sverige rött eftersom S blev största parti i 296 av de 349 tänkta enmansvalkretsarna. Med högerförfäran brukar dylika tankeexperiment sluta. Diskussionen om vad som skulle bli effekterna av att byta valsystem från ett proportionelt till ett majoritetsvalsystem i Sverige kommer inte längre än intressanta men naiva simuleringar på basis av valresultat från det senaste riksdagsvalet.

Men högern borde inte förfäras. Man måste förstås ta hänsyn till att väljarnas beteende skulle förändras dramatiskt om ett nytt valsystem infördes. Under ett majoritetsvalsystem skulle väljarna givetvis inte fortsätta rösta som om det vore ett proportionellt valsystem. Ett valsystemskifte skulle påverka alla valdemokratins aktörer.

Införande av majoritetsvalsystem skulle inte färga den svenska partikartan S-röd. Med stöd från analyser av västerländska val från efterkrigstiden kan den konstitutionella ingenjörskonsten istället visa på motsatsen: vi skulle oftare ha skiftningar vid makten och vi skulle oftare ha högerregeringar med ett majoritetsvalsystem. Dessutom finns intressanta belägg för att majoritetsvalsystem gör det svårare att genomföra sociala reformer som innebär stora transfereringar; med andra ord skulle ett byte till ett majoritärt valsystem också ge effekter på förd politik.

Högermajoriteten i grundlagsutredningen hade alltså en historisk chans att institutionalisera en mer högerförankrad politik och en framtid mer fler högerregeringar. Särskilt som Socialdemokraterna ställt sig positiva till majoritetsval eftersom man (felaktigt) tror att det egna partiet skulle vinna på ett sådant valsystem.

3 kommentarer på “Majoritetsval gynnar inte S

  1. Exakt. Men det är typiskt för politiker (nåja, kanske inte uteslutande för politiker) att tänka statiskt och inte dynamiskt.Märkligt nog tycks det ofta vara ekonomer, som tydligt sätter upp förbehållet ceteris paribus, som är bäst på att föreställa sig dynamiska förändringar.

    Gilla

  2. Sedan beror det väl också på om man skulle ha det amerikanska pluralitetssystemet, eller ett system med två valomgångar om ingen kandidat får majoritet (det förra torde gynna S mera).

    Gilla

  3. Håkan: Ceteris paribus betyder \”allt annat lika\”. Det är något helt annat än allmän jämviktsanalys. Allmän jämviktsanalys, eller spelteoretisk modellering, har använts inom nationalekonomin sedan 1800-talet.Du kan för övrigt ha dynamiska modeller som inte är spelteoretiska. Det var det Lucaskritiken handlade om.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s