De nyckläckta röstberättigade unga medborgare som fyller 18 år före den 19 september är rekordmånga (497 000)i samband med 2010 års val. Därför blir det en hel del frågor om denna grupp just nu. I våra senaste väljarböcker ”Väljare” och ”Regeringsskifte” finns mängder av information om dem men den är utspridd och därför lite svår att hitta. Det var faktiskt rätt länge sedan jag skrev något mer samlat om unga förstagångsväljare.
Unga förstagångsväljare beter sig annorlunda vid valurnorna än äldre medborgare. Att rösta för första gången innebär att fatta ett röstningsbeslut med ett stort informationsunderskott och svår brist på erfarenhet. De politiska kunskaperna bland unga förstagångsväljare är mycket låg. I valundersökningarnas kunskapstest svarar de rätt på fem av sjutton kunskapsfrågor.
När förstagångsväljarna blir andragångsväljare byter mer än fyra av tio parti. Rörligheten är större bland de allra yngsta. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis behöver handla om ideologisk villrådighet. Precis som bland äldre väljare är det mesta av rörligheten mellan partier inom de olika blocken. När det gäller stabiliteten i unga väljares vänster-högerpositioner är den lika stor som de äldres.
Det finns många exempel på när de unga förstagångsväljarna visat sig vara mer trendkänsliga och haft längre känselspröt än andra grupper i så måtto att de påverkas starkare av rådande valvindar. Partier som haft medvind i väljaropinionen under valrörelsen har haft starkare valvind i den gruppen. Och partier i motgång har haft större tillbakagångar. Moderaternas förlustval 2002 förebådades helt i skymundan av en två år lång nedgång bland unga förstagångsväljare. Men sambandet är långt ifrån särskilt starkt. Det finns gott om exempel som går stick i stäv med trendkänslighetshypotesen. Socialdemokraterna gick till exempel framåt bland de unga förstagångsväljarna i samband med 2006 års katastrofval.
Valdeltagandet bland förstagångsväljarna blev förra gången 75 procent enligt SCB. Valforskaren Mark Franklin har visat att förstagångsväljares valdeltagande är mycket beroende av att det blir en informativ och spännande valrörelse med tydliga skillnader mellan alternativen. I de mer ospännande valrörelserna 1998 och 2002 när regeringsfrågan var avgjord sjönk valdeltagandet kraftigt totalt sett, men ännu kraftigare bland de unga förstagångsväljarna.
En snabbkaraktäristik av de unga väljarna i förhållande till äldre väljare: senare röstningsbeslut – lägre grad av partiidentifikation – lägre valdeltagande – lägre politiska kunskaper – lägre politiskt intresse – lägre exponering för nyheter om politik – högre rörlighet
Henrik Ekengren Oscarsson 