Nya partiledare blir inte särskilt snabbt välkända bland svenska folket. Inte ens om de blir partiledare för det största oppositionspartiet. När SOM-institutet hösten 2003 tillfrågade svenska folket om vad de tycker om partiledarna på en ogillar-gillarskala från -5 till +5 kryssade en tredjedel (33 procent) i rutan ”personen okänd för mig”. Vid mättillfället var Fredrik Reinfeldt en helt nybliven partiledare (han utsågs till partiledare formellt vid Moderaternas partistämma den 25 oktober 2003).
Ett år senare hade Fredrik Reinfeldt hunnit bli mer känd. Då uppgav 12 procent aktivt att de inte kände till honom. Resultaten visar att det tar längre tid än man tror för nya partiledare att bli kända i den stora allmänheten. Ett modernt undantag är Mona Sahlin som hela väljarkåren redan var väl förtrogen med när hon blev partiledare för Socialdemokraterna.
Min utbildade gissning är att Håkan Juholt just nu är mindre känd av svenska folket än vad Fredrik Reinfeldt var när han blev partiledare (Reinfeldt hade exempelvis varit gruppledare för M och därtill talesman i ekonomiska frågor sedan M-katastrofvalet 2002). Prediktionen är alltså att det kommer ta ungefär tre år för honom att bli allmänt känd. Om han följer Reinfeldts fotspår infaller detta allmänna kändisskap först efter valrörelsen 2014.
Resultaten är hämtade från kapitlet ”Partiledarkännedom” som jag skrev till SOM-institutets huvudrapport 2008 Skilda världar (Holmberg & Weibull Red.); läs mer om svenskarnas partiledarkännedom här.
Henrik Ekengren Oscarsson 
Då medielandskapet har förändrats så tror jag att det kommer att gå snabbare än så. Tänker bara på antalet som har twittrat och skrivit om det hela på facebook idag.Arash Gilan
GillaGilla
Ja, det kan du mycket väl ha rätt i, Arash. Hur resonerar du kring det, Henrik?
GillaGilla
@Arash @Tobias. Tror faktiskt inte det är särskilt dramatisk skillnad mellan 2003 och 2011. Vi som hänger på politiska bloggar och följer twitterflöden är en mycket liten skara intresserade som redan känner till Juholt. Sociala medier som handlar om politik är inte direkt någon masskommunikation. Läs Annika Bergströms noggranna studier av vad vi svenskar egentligen håller på med på nätet. Då får man en liten nyktrare syn på sociala medier-revolutionen.Som vanligt böjer jag mig för empiriska observationer. Om ett par tre år vet vi svaret på frågan 🙂 för sluta mäta gör jag inte.
GillaGilla
\”Dagsfärskt: Sundell & Dahlström: när etablerade partier anammar tuffare linje i immigrationsfrågor ökar stödet för SD\”Snacka om förvirrande. Effekten ska uppstå när hela det politiska etablissemanget, särskilt vänstern, blir \”tuffare\” och detta ska alltså ha skett efter 2006 års val? Då kan det vara värt att påminna om att alliansen + MP öppnade upp Sverige för världens friaste arbetskraftsinvandringspolitik för några år sedan och nu ska fortsätta med att mjuka upp svensk invandringspolitik högst väsentligt (särskilt vad gäller illegala immigranter). Det är väl bara i Danmark som detta scenario faktiskt uppstått (i meningen att i princip samtliga partier slutit upp bakom hårdare krav; den totala invandringen till Danmark har trots allt ökat efter att DF fick inflytande men skiftat från asylsökar- och anhöriginvandring till arbetskraftsinvandring) och då stoppades DF:s kraftiga tillväxt upp.
GillaGilla