Forskningsvardag: Väntan på besked från forskningsråd

Uppdatering 26 oktober: Jo, våndan är nu över, vi FICK stöd för projektet! Du kan läsa mer om projektet här.

På torsdag lämnar Riksbankens Jubileumsfond besked om vilka forskningsprojekt som kommer att få stöd i den senaste utlysningsomgången. Besluten är viktiga eftersom de innebär stängda dörrar för viss framtida forskning eller grönt ljus för annan forskning. Därför denna bloggpost som får tjäna som illustration av forskningsvardagen: Väntan på besked om huruvida man ska ges möjlighet att förverkliga ett drömprojekt eller inte.

Själv konkurrerar jag och Maria Oskarson med en ansökan för ett projekt betitlat ”Consideration Set Models of Voting Behavior”. I korthet handlar det om att utveckla nya modeller och analysstrategier för att förklara varför väljare röstar som de gör. Inspiration hämtas bland annat från forskningfält som under många decennier märkligt nog har varit styvmoderligt behandlade i analyser av politiskt beteende, däribland marknadsföring och konsumentbeteendeforskning. Projektet har stor potential att förändra vårt sätt att analysera väljarbeteende på eftersom den tar större hänsyn till de faktiska beslutsprocesser som enskilda väljare går igenom i samband med en modern valrörelse.

Grundidén bakom partiuppsättningsmodeller (CSM) är mycket enkel. Väljare har en uppsättning alternativ (partier) som de är medvetna om (awareness set). Från denna uppsättning alternativ formas en övervägandeuppsättning (consideration set) som består av partier man aktivt överväger i samband med ett politiskt val (även icke-röstning kan vara aktuellt att modellera här). Från denna partiuppsättning väljs slutligen en ”vinnare”. Målsättningen är givetvis att försöka reda ut vilka förklaringar som är viktigast i de olika beslutsstegen: Varför hamnar vissa partier under övervägande hos vissa väljare? Och vilka ”tie-breakers” är viktiga när individuella väljare till slut fattar ett beslut att rösta på parti X och inte på parti Y eller Z i sin partiuppsättning?

I exemplet nedan finns en väljare som är medveten om alla åtta alternativ (riksdagspartier), som överväger att rösta på V eller MP och som till slut, när allt kom till kritan, valde att rösta på V. Vilka partijämförelser mellan övervägda alternativ gjordes av denne väljare? Vilken typ av valrörelseinformation var viktig för att tippa över vågskålen till förmån för det ena alternativet framför det andra?

RJs besked blir den här gången särskilt avgörande för aktivitetetsnivån inom ramen för det svenska Valforskningsprogrammet under 2014-2017. Till skillnad från vad många ibland tycks tro finns det nämligen inte några forskningsmedel knutna till de stora svenska Valundersökningar som alltid genomförs i samband med varje val. Den offentliga demokratistatistiken täcker kostnaderna för Statistiska centralbyråns fältarbete och administrationen kring undersökningarna som är knutet till det långvariga samarbetet mellan SCB och Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Men några öronmärkta medel för reguljär forskningsverksamhet finns inte. Precis som all annan forskning är svensk valforskning beroende av att forskare knutna till nätverket vinner stöd för sina forskningsansökningar i knivskarp konkurrens med alla andra (9 av 10 ansökningar till RJs programstöd sållas bort i den första omgången). Så ni som tycker om göteborgsbaserad forskning om väljare och val får gärna hålla tummarna för ett positivt besked. Eftersom det inte är val igen förrän år 2018 så skulle ett negativt besked tyvärr betyda att CSM-modellering får vänta ett bra tag.

Här följer den populärvetenskapliga sammanfattningen på svenska.