Nu börjar valrörelsen!

Det är idag knappt fem veckor kvar till den 14 september. Det blir särskilt intensiva veckor för alla som är inblandade i att beforska demokrati, val, partier, väljarbeteende och valkampanjer. Förberedelserna för alla viktiga datainsamlingar har pågått i närmare ett och ett halvt år. Nu är vi mitt i det sista kritiska slutskedet för de studier som kommer ligga till grund för våra analyser under de närmaste åren.

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet genomför tillsammans med Statistiska centralbyrån just nu uppföljningsarbete för den stora (n=5400) Europaparlamentsvalundersökning som pågått sedan EP-valet den 25 maj. De som valts ut att delta i den undersökningen kommer att efter valet den 14 september få en eftervalsenkät för att kunna spåra förändringar i politiska preferenser och beteende mellan de olika valen. Det kommer att bli hyperspännande att slänga sig i kast med att försöka besvara de intressanta forskningsfrågeställningar som är ett resultat av supervalåret 2014.

Om någon vecka drar fältarbetet för Valundersökningen 2014 igång. Undersökningen fortsätter en undersökningsserie som pågått sedan 1956. Mer än 75 000 personer har intervjuats under sju decennier. De tidigast födda i datamaterialet föddes på 1860-talet, mer än ett halvsekel innan Sverige blev en demokrati. Huvudsyftet med studien är att placera in riksdagsvalet 2014 i den svenska valdemokratiska historien och att ge ett internationellt jämförande perspektiv på politiskt beteende. Dessutom kommer undersökningen givetvis att starkt bidra till att beskriva vad som hände och ge förklaringar till varför 2014 års riksdagsval slutade som det gjorde. Hälften av de som valts ut i undersökningen (n=4000) blir intervjuade av SCB före valet den 14 september (intervjun tar c 1 timme), och får sedan en eftervalsenkät efter valet så att vi kan spåra effekter av valrörelsen. Den andra hälften intervjuas efter valet. Undersökningsdesignet för valundersökningarna innehåller dessutom en mellanvalspanel eftersom hälften av de som vi tänker intervjua i samband med valet redan har intervjuats en gång tidigare, i samband med 2010 års val.

Inom ramen för det RJ-finansierade projektet ”Partiuppsättningsmodell för väljarbeteende” (Consideration Set Models for Voting Behavior) genomför Valforskningsprogrammet också en kampanjpanelstudie i sju steg under supervalåret. De fyra sista stegen av panelstudien ligger framför oss och mycket härligt arbete återstår. Huvudsyftet med projektet är att utveckla nya teorier för att ännu bättre kunna förklara och förstå hur det går till när väljare kommer fram till ett slutgiltigt röstningsbeslut. Huvudidén handlar om att väljare fattar beslutet i flera olika steg, åtminstone två, där väljare först skiljer ut de partier som de överväger (consideration set) och sedan gör relevanta jämförelser av de övervägda alternativet innan de slutgiltigt fattar sitt röstningsbeslut. Huvudargumentet som ska prövas genom finurligt uttänkta hårda test är att detta sätt att betrakta valhandlingen är mer realistisk, bättre anpassad till en tid med starkt individualiserade väljare och ger fler insikter om politiskt informationsprocessande än traditionella modeller för väljarbeteende.  

Efter valet drar också SOM-undersökningarna i fält; en nationell, två regionala (Västra Götaland och Värmland) och en global (svenskar boende i utlandet). De studierna är ämnesmässigt betydligt bredare än en valundersökning, men i kraft av deras storlek (n=13 000, n=6000, n=3000, n=9000) och eftersom vi givetvis alltid ställer frågor om valdeltagande och partival, och eftersom SOM-undersökningarna historiskt haft en nästan läskig träffsäkerhet, har de visat sig vara utomordentligt värdefulla för att beskriva röstning i olika väljargrupper. Det intensiva slutskedet i konstruerandet av de sju (!) editionerna av SOM-undersökningarna 2014 pågår för fullt just nu på SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Men det dröjer ett tag innan alla dessa studier resulterar i rapporter, uppsatser, artiklar och böcker. Vi söker kunskap som kan stå pall för lång tid, inte några snabba rubriker. Bra forskning tar tid. Förutom systematik,  noggrannhet, precision, öppenhet, intellektuell hederlighet och sofistikation ställs många andra krav på vetenskaplig forskning. Öppna svar ska kodas, data ska bearbetas och vidimeras, och studierna ska dokumenteras enligt internationell standard så att de kan komma forskarsamhället till del så snabbt som möjligt. Allt som sedan tänks, skrivs och så småningom publiceras ska först granskas och nagelfaras av våra kollegor på arbetsmöten, seminarier och konferenser.

Vad vi omedelbart kommer att ha tillgång till för att ge preliminära svar på varför valet gick som det gick och hur olika väljargrupper röstade är Sveriges televisions vallokalundersökning (SVTValu). Du ser mig och Sören Holmberg presentera de första resultaten från studien redan under valnatten den 14 september. Läsarna av den här bloggen ska inte behöva missa några viktiga resultat från vår forskningsverksamhet.