Är svenska väljare kunnigare än andra?

Hur kunniga är svenska väljare egentligen om politik? Kanske bland de kunnigare, om man får tro de försök till jämförbara kunskapsmätningar som gjorts. Varför är fortfarande oklart. En del pekar på en lång tradition med folkbildningsrörelse och public service, andra på vårt partiorienterade valsystem och höga politiska deltagande, ytterligare andra på ambitiös samhällskunskapsundervisning i skolorna. Att vi är ett tidningsläsande folk bör också ha satt sina spår.

Svårt jämföra väljarkunskaper
Länderrankingen nedan är en sammanfattning jag gjort av svaren på de fyra kunskapsfrågor som ingick i den tredje omgången av det globala samarbetsprojektet CSES. Det brukar betraktas som ett bra försök, men inte tillräckligt bra, att samla in jämförbara mått på politisk kunskap. Jag har gjort ett index för de fyra frågorna där Sverige får ett indexvärde på 75. Svenska väljare har alltså rätt på i genomsnitt 3 av 4 kunskapsfrågor. Det går sämre för väljare i andra delar av världen. De amerikanska väljarna har ett indexvärde på 31, för att ta ett exempel. 

Källa: The Comparative Study of Electoral Systems (CSES) III. 

En hel del problem och bekymmer har identifierats. Största bekymret är att antalet frågor nog måste vara något fler för att fånga in väljares kunskaper i en undersökning med så många olika länder. Tabellen nedan skvallrar om hur länderrankingen gjordes, och visar en stor variation när det gäller vilka saker olika länders väljare tenderar att ha kunskap om. Dessutom, de två överst rankade länderna bör nog inte räknas med eftersom inte alla fyra kunskapsfrågorna ställdes i de undersökningarna. I så fall är svenska väljare kunnigast av alla.

Tack till Borg och Moderaterna
Svenska väljare kan tacka Anders Borg och Moderaterna för topplaceringen just den här gången. Närmare nio av tio svenska väljare visste att Anders Borg var finansminister och att det näst största partiet i valet 2014 blev Moderaterna. Sämre ställt var det med kunskaperna om Ban Ki Moon. Nästan två tredjedelar (64 procent) pekade korrekt ut honom som FNs generalsekreterare. Med kunskaper om arbetslösheten var allra sämst: hälften av svenskarna (53 procent) visste att arbetslösheten var 8 procent. Flervalsfrågor med fyra alternativ användes i varje enskild kunskapsfråga.

Svenska väljare har hyfsad koll
Amerikanska opinionsforskare imponeras gärna av resultat från kunskapsmätningar i länder som Sverige. Så länge vi inte talar om kandidatkännedom — här är vi väljare hopplöst okunniga (endast var tredje kan spontant uppge namnet på en riksdagskandidat från den egna valkretsen) — så tycks de flesta svenska väljare hyfsad koll på faktaläget när det gäller partiernas positionstaganden i sakfrågor, egenskaper hos vårt politiska system och kännedom om sakförhållanden. Allt är ju relativt förstås. Och det är lätt att hitta märkliga resultat även i Sverige. Som bloggläsarna vet har vi mätt kunskaper bland svenska väljare sedan 1985. I listan nedan ser vi andelen som korrekt kunde svara rätt på våra kunskapsfrågor i 2014 års Valundersökning. 

Källa: Valundersökningen 2014.

Rent forskningsmässigt är det skalbarheten och endimensionaliteten i väljarnas politiska kunskaper som imponerar. Det blir ett väldigt starkt kunskapsindex om man använder svaren på alla dessa frågor samtidigt i analyser av kunskap och kunskapseffekter.

Om politisk kunskap spelar roll för hur väljare röstar eller för vad de tycker i olika sakfrågor? Svaret på den frågan är ja. Det har dryftats många gånger tidigare på den här bloggen så den här gången stannar jag här. Läs mer här: http://www.henrikoscarsson.com/2016/09/vad-svenska-valjare-kan-om-politik-och.html

Läs mer:
Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013) Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts juridik.
Oscarsson, Henrik (2007). ”A matter of fact? Knowledge effects on the Vote in Swedish General Elections 1985-2002.” Scandinavian Political Studies 30(3): 301-322.