Gruppen män och gruppen kvinnor röstar inte likadant. I valet 2018 var Socialdemokraterna klart starkare bland kvinnor än bland män (+5,2 procentenheter). Sverigedemokraterna gjorde ett nästan tio procentenheter bättre val bland män än bland kvinnor. Varför det? Du finner en del viktiga svar i Valforskningsprogrammets rapport 2021:1 Trender i könsskillnader bland svenska väljare av Jakob Ahlbom och Maria Oskarson.
Svenska väljare är ideologiskt röstande väljare och åsiktsröstande väljare. Det främsta skälet till de stora skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller partisympati och röstning handlar om sakfrågeåsikter. Även om det är enkelt att hitta män och kvinnor med allsköns ideologiska inriktningar finns tydliga mönster i åsikter, värderingar och prioriteringar. Gruppen kvinnor tenderar att stå något längre till vänster i klassiska fördelningspolitiska frågor som rör skatter, bidrag, transfereringar och offentliga sektorns storlek. Män är mer positiva till privat företagsamhet och marknadsekonomi. Kvinnor är mer intresserade än män av att minska inkomstskillnader i samhället.
Yrkestillhörighet och ställning på arbetsmarknaden är fortfarande avgörande för vänster- och högeråsikter och i förlängningen för valet av parti. Den svenska arbetsmarknaden har varit och är fortfarande könsuppdelad. Män och kvinnor arbetar i olika branscher och med olika saker. Män stod längre till vänster än kvinnor för femtio år sedan, mycket beroende på att män dominerade i klassiska arbetaryrken. Idag står gruppen män klart till höger om kvinnorna. Medan gruppen kvinnor varit i princip stabil i vänster-högerpositioner under det senaste halvseklet har gruppen män rört sig från en position till vänster om kvinnorna till en lika tydlig position till höger om kvinnorna. Högervågen under det senaste halvseklet är ett manligt fenomen.
Men vänster- och högeråsikter förklarar inte hela könsskillnaden i partival. Även i sakfrågor som rör nyare sakfrågor som miljö/klimat eller migration/flyktingar har män och kvinnor inte samma positioner. Gruppen kvinnor tenderar att ha grönare åsikter och stå för en mer generös hållning i migrationspolitiska frågor. I frågor om mångkultur, kärnkraft, flyktingmottagning, bistånd, nato-medlemskap finns systematiska skillnader i åsikter som får konsekvenser för hur man matchar sig mot de olika partiernas budskap.
Läs mer i rapporten här: https://www.gu.se/sites/default/files/2021-02/2021%201%20Oskarson%20%26%20Ahlbom%20-%20Trender%20i%20ko%CC%88nsskillnader.pdf
Mer analyser och uppgifter om väljarbeteende i olika grupper finns att botanisera i på Valforskningsprogrammets hemsida: http://www.gu.se/valforskningsprogrammet
Ett exempel på en rapport om ideologiska skillnader mellan olika grupper är Jakob Ahlboms rapport 2019:5 Framtida samhällen: Väljarnas ideologiska positioner 1982-2018. https://www.gu.se/sites/default/files/2020-03/1746699_ahlbom–2019—-framtida-samh–llen—v–ljarnas-ideologiska-positioner-1982-2018.pdf
Henrik Ekengren Oscarsson 